• Tips
• www.anvandbart.se/ab/urval-exempel

Att visa några exempel ur en bunt är ofta ett mycket effektivt sätt att ge användaren en idé om vad den innehåller och locka henne att klicka sig vidare.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/ej-databasordning

Om du inte anger någon sortering blir det i värsta fall den som saker råkar ligga i i databasen – vilket brukar vara ungefär i tidsordning, men med några irriterande undantag. Jag har svårt att tänka mig någon situation där det inte finns en relevantare sortering att tillgå.

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/datumordning

Datum har sin speciella sorteringsordning, som skiljer sig från bokstavs- och nummerordning. 2 mars kommer till exempel före 1 april.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/sortera-sprakregler

Många språk har sina egna konventioner för hur de skall sorteras, och svenskan är inget undantag. Vi sätter till exempel å, ä och ö sist i alfabetet, inte tillsammans med a och o, medan à blandas med eller kommer precis efter a.

Datorer har en tendens att sortera så att alla versaler kommer först och gemenerna sen, vilket språkligt sett är fel.

Numera finns korrekta sorteringsrutiner inbyggda i de flesta tekniska plattformar, så det finns ingen anledning att godta något annat än svensk sortering för svensk text.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/sortera-relevant

Ett problem för bokstavsordningen är att första ordet inte alltid är det som är viktigt.

Ta till exempel listan från ett universitet i Bild 70. Här är den hjälp användaren har av bokstavsordningen mycket begränsad. Idéhistoria finns till exempel inte på i som man skulle vänta sig, utan på a, medan däremot Antikens kultur och samhällsliv återfinns på i.

I en så kort lista som exemplet är det inte någon katastrof – det är lätt att ögna igenom den och hitta det man söker. Men i en längre lista skulle det göra saker nästintill omöjliga att hitta för den som inte minns exakt hur namnet är formulerat.

Ofta är det bättre att sortera på det relevanta, som i Bild 71, förutsatt att den grafiska designen kan göra det uppenbart vad som sorterats.

I Bild 71 leder de betydelsefulla ordens vänsterkant ögat. Ett annat sätt är att placera dem först:

eller att bara länka de signifikanta orden, så att färg och understrykning skiljer ut dem (detta bryter i viss mån mot råden i Gör det tydligt vart länken leder, sid 115, men kan ändå vara det bättre alternativet).

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/begriplig-vikt

Eftersom viktighet är något som bestäms i avsändarens huvud är det sällan en ordning som användaren kan begripa eller rita en mental karta över.

I de flesta fall är detta inget problem - vikten brukar arbeta tillsammans med ett strängt urval, så antalet blir inte större än vad användaren får överblick över.

Ibland ser man dock omfattande navigationer där det uppenbart är enbart avsändarens uppfattning om vad som är viktigt som fått råda. Sådana brukar vara svåra att hitta i.

Sortering

I och med att man bestämt hur viktigt något är har man också rangordnat det (sid 193).

Navigation

Introduktioner (sid 145) styrs helt av vad avsändaren anser viktigt, och har ett manuellt urval av de intressantaste sidorna, de bästa affärerna eller det matnyttigaste innehållet.

Men även i menyer (sid 128) händer det att viktigheten åtminstone styr vad som hamnar överst. Däremot är den en sällsynt gäst på index-sidor (sid 145) - förmodligen eftersom dessa är längre och i behov av en ordning som är möjlig för användaren att förutse.

Andra teman

Vikten blandar sig inte sällan med andra teman.

Ett exempel är tillsammans med tiden på löpsedlar (sid 146). Det mesta materialet rullar fram i tidsordning, men när det är en särskilt viktig puff klistrar redaktören fast den i toppen av löpsedeln under en längre tid.

Mycket ofta syns en viktighetsaspekt i organisationsbaserad navigation (sid 167) liksom i berättelser (sid 181).

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/cirkelpopularitet

En sidoeffekt av popularitetsbaserad navigation är att de sidor som är mest besökta blir ännu mer besökta. I oturliga fall kan detta göra navigationen mindre känslig för förändringar, det som varit populärt tidigare har försprång framför det nya. Detta kan kompenseras till exempel genom att även tiden får spela in så att ju längre något varit på topplistan desto mer krävs för att det skall få stanna kvar, eller att de användare som kommer via topplistan inte får samma tyngd när populariteten beräknas.

Gruppbeteende

En betydligt mer sofistikerad variant av social navigation är när man kartlägger varje enskild användares beteende (vart hon surfar, hur länge hon tittar på sidan, vad hon köper eller hur hon betygsätter något) och sedan statistiskt kopplar samman henne med andra användare med ett likartat beteende.

Idén är att om du och jag brukar köpa ungefär samma saker, så är sannolikheten stor att det även bland de saker du men inte jag köpt finns mycket som jag vill ha.

Detta används för att skapa ”De som köpt den här har också köpt…”-navigation.

Navigation & urval

Endast ett urval av det mest populära eller passande visas, i form av en meny (sid 128) eller förteckning (sid 142).