Jag måste erkänna att jag är splittrad i fråga om metadata. I likhet med många andra informationsmänniskor tilltalas jag av metadatas löfte om att ge bringa ordning i informationsöverflödet. Samtidigt måste jag erkänna att utöver description så har jag aldrig någonsin sett något av de data som finns på listan nedan komma till praktisk användning.
Detta råd är ett bör eftersom både WCAG och 24-timmarswebben kräver metadata. Man skall dock vara medveten om att den faktiska nyttan är i det närmaste obefintlig. Å andra sidan behöver det inte vara något betungande arbete, det mesta kan genereras automatiskt av ett kompetent publiceringssystem, manuellt behöver bara skapas description (som faktiskt kan komma till användning) och ibland language (som kan vara ett sätt att leva upp till Markera i HTML-koden vilket språk som används , sid 422 ).
En tämligen vanlig praktik, om än inte bokstavstrogen mot WCAG, är att lägga in metadata bara på webbplatsens förstasida.
Metadata som läggs in i HTML-koden bör omfatta:
•
title – sidans titel
•
creator – den person eller organisation som skapat innehållet
•
publisher – den som publicerar, vilket ofta är den som driver webbplatsen
•
description – en beskrivning av innehållet
•
date.created – när innehållet (eller sidan) skapades
•
date.modified – när de senast ändrades
•
type – innehållets typ, oftast ”text”
•
format – innehållets format (oftast ”text/html”, undantagsvis ”application/xhtml+xml”)
•
language – vilket språk som används
Utöver detta kan också andra egenskaper anges, till exempel nyckelord.
Nyckelord är avsedda för att berätta för söktjänster vad sidan handlar om. De har dock blivit så missbrukade att det numera knappast finns någon söktjänst som tar hänsyn till dem.
Observera att listan innehåller sidans titel, trots att denna även finns på ett annat ställe på sidan (i <title>). Som <title> brukar den innehålla även t.ex. utgivarens eller webbplatsen namn. Här i metadata kan den rensas från det och enbart vara etiketten för sidan. (Se Sidtitel , sid 220 .)
Som format för metadata är Dublin Core dominerande.
Användbarhetsboken
Att förstå i vilket sammanhang en sökträff hör hemma betyder mycket för användarens möjlighet att bedöma om den är rätt för henne. Därför bör sökresultaten visas ordnade efter vilken avdelning de kommer från.
