UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

8 Jun 2010

33.19 Metafor

Metaforen är som modellen (sid 160) - men tvärtom. Istället för att ta fram en renodlad bild av den ordning som finns i informationen, så lånar metaforen sin modell från någonting som finns i verkligheten och ordnar informationen utifrån denna.

Att organisera utifrån metaforer var väldigt populärt i webbens barndom – förmodligen ville man göra det nya lättillgängligare genom att låta det likna något gammalt och välbekant. Därför gjordes webbplatser som såg ut som städer, varuhus och bokhyllor.

Snabbt insåg man dock att detta inte var en bra idé. Metaforer är svåra, av flera anledningar:

Det är svårt att få en bra passning mellan metaforen och informationen. Att man skall gå till informationsdisken för att få hjälp är lätt att lista ut, men det är inte på något sätt uppenbart vad man kommer att hitta i hissen eller på tredje våningen.

Människor är dåliga på att hitta i nya miljöer. Att komma till en ny stad är förvirrande (det är därför det säljs så mycket kartor på tågstationer) – och att komma till en webbplats organiserad som en stad är lika förvirrande.

Ofta finns det i ett material en naturlig läsordning, en berättelse. Den går från överblick och enkla saker till djup och komplicerade. Det är ett sätt att ordna innehåll som vi är mycket bekanta med – det är så det görs i de flesta böcker (uppslagsverken undantagna).

Det är inget vetenskapligt sätt att ordna sitt innehåll, tvärtom görs det på känn. Om det görs rätt har det ett stort pedagogiskt värde.

Det är en ordning som fungerar bäst när användaren skall läsa igenom flera sidor för att till exempel sätta sig in i ett område. Däremot fungerar den dåligt för användare som vill leta upp något specifikt, eftersom det kan vara svårt att hitta var det är placerad i berättelsen (det är därför böcker ofta känner sig tvungna att komplettera sin berättelse med ett sakregister).

Navigation

Denna sorts tema inleds ofta med en förteckning (sid 142). De olika sidorna länkas sedan till varandra med 'nästa sida'-länkar (sid 122).

Men temat kan även användas ihop med vanliga menyer (sid 128).

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

5 Jun 2010

33.17 Bild

Bild 64. Genom att klicka på någon i denna gruppbild av personalen vid Uppsala Monitoring Centre kommer man till en sida om personen. (www.who-umc.org)

Navigationen kan ta sin utgångspunkt i en bild.

Till exempel ett klassfoto där man kan klicka på olika personer får veta vad de heter. Eller en teckning av en maskin där man genom att klicka på olika delar kan få reda på reservdelsnummer.

Bildbaserad navigation kan vara ett bra sätt att väcka användarens nyfikenhet och upptäckarlust.

Navigation

Multiklickbar bild (se sid 126). Ofta kompletterad med en textmeny med samma innehåll, för dem som tycker att det är besvärligt att navigera genom att klicka på en bild.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

4 Jun 2010

33.16 Fysiska egenskaper & pris

Bild 62. Från Galax till atom. Utdrag från Power of tens navigation, som tar sina användare på en resa från det allra största till det allra minsta. (www.powersof10.com)

Ibland kan navigationen bygga på egenskaper hos det som beskrivs. Ett exempel såg vi ovan, geografin. Andra sådana egenskaper är storlek och färg . Pris kan vara helt avgörande för vilka produkter man ens är intresserad att titta på på en e-handelsplats och kan där vara ett centralt navi­ga­tions­tema.

Närliggande är andra sorters egenskaper som även om de inte direkt är fysiska ändå oupplösligt förknippade med det som beskrivs – till exempel tillverkare.

Bild 63. Med hjälp av skjutreglage och andra kontroller kan man ange vilka egenskaper man vill att en bärbar dator skall ha – och allteftersom man ökar sina krav ser man hur antalet datorer som klarar dessa minskar. (www.inwarehouse.se)

Fördelen med denna sorts verklighetsbaserad navigation är att den är konkret och att människor har en mycket god känsla för storleksordningar.

Sortering

Storlekar ordnas från störst till minst eller tvärtom.

För färger finns flera tänkbara ordningar, till exempel regnbågsordning, färgcirkeln runt, från ljusast till mörkast, från grå till kulörstark. Vilken ordning man väljer spelar inte så stor roll så länge den inte ser slumpmässig ut.

Navigation

Meny (sid 125) eller förteckning (sid 142).

Eftersom navigationen bygger på verkligheten så finns det ofta möjlighet att använda foton eller teckningar.

Ibland avancerade gränssnitt där flera aspekter kan hanteras samtidigt.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

3 Jun 2010

33.15 Geografi

En egenskap från verkligheten som man ofta ser återspeglas i navigation är geografin. Den används till exempel för att göra det lätt att hitta närmaste butik eller vilken församling man tillhör, men kan också vara intressant för kalendarier och nyheter.

Navigation

Geografi lämpar sig (föga förvånande) att navigera med hjälp av en karta (sid 128). Men det är viktigt att även ha en textbaserad meny för dem som av olika anledningar inte kan eller vill använda kartan.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

2 Jun 2010

33.14 Funktion

Navigation kan byggas på vilken funktion sidor har för webbplatsen.

Ofta ser man på webbplatser en litet diskretare meny med hjälp- och stödfunktioner. De olika menylänkarna kan vara sinsemellan väldigt olika, men har det gemensamma att de berättar något om själva webbplatsen eller hjälper användaren att hantera den. Så länge antalet är litet gör spretigheten ingenting eftersom användaren ändå överblickar den.

Bild 61. Bra-att-ha-länkar samlade i en egen meny nära överkanten, på riksdagens förra webbplats. En spretig samling, men de är inte fler än att användaren ändå får överblick. Olyckligt är dock att sökfunktionen begravts mitt inne i menyn. (www.riksdagen.se)

Sortering

Eftersom hjälpmenyn bara består av ett fåtal länkar är det sällan nödvändigt med någon sortering av den. De viktigaste sakerna brukar läggas på de synligaste ställena – i början eller som sista.

Navigation

Hjälpmeny (sid 135), ofta placerad nära sidans överkant. Skall finnas med på praktiskt taget alla webbplatsens sidor.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

1 Jun 2010

33.13 Genre

Vissa genrer kan ha en särställning för användaren. Vanligaste exemplet på detta är nyheter, som i princip kan handla om vad som helst men ändå samlas i en navigation just på grund av att de är nyheter. Andra exempel är de samlingar av blanketter från alla möjliga områden som man ibland hittar på myndighetswebbplatser, eller pressmeddelanden som även de nästan alltid ligger samlade på ett ställe istället för att vara utspridda över webbplatsen utifrån vad de handlar om.

Bild 60. Sidor samlade efter genre, i detta fall nyheter. (www.sandvik.se)

Att samla material på detta sätt kan också vara ett sätt att betona att det är speciellt på något sätt. För ett börsnoterat bolag har till exempel pressmeddelanden en särställning. Om alla policyer på intranätet finns samlade är det lättare att skilja dem från material av mer allmänt rådgivande karaktär.

Navigation byggd på genre är ofta ett komplement. I några fall kan det dock vara en huvudsak – för pressmeddelanden är detta ofta fallet, liksom för nyheter.

Sortering & kompletterande tema

Hur genreordnat innehåll ordnas varierar. Nyheter brukar sättas i tidsordning med det senaste överst, pressmeddelanden likaså. Ett blankettarkiv kan få samma tema som webbplatsens huvudnavigation, eller (om användarna är väl bekanta med hur ansvarsområdena sträcker sig) struktureras enligt organisationen (sid 167).

Navigation

Vilken navigation som är lämpligast beror på genren, men förteckningar (sid 142) och menyer (sid 125) är vanliga. Eftersom detta navigationstema ofta är en genväg till konkret material kan långa rubriker ställa till med problem för menyerna.

Nyheter navigeras ofta med löpsedlar (sid 146).

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

31 May 2010

33.12 Språk

Bild 59. Meny för språkval. (www.htf.se)

Om webbplatsen har sidor på flera språk behövs en navigation för att välja mellan dem.

Är det bara ett annat språk kan det finnas en länk direkt till det (även om det ser litet fel ut att det står till exempel ”English” och kanske finns en liten brittisk flagga på den svenskspråkiga sidan och ”Svenska” på den engelskspråkiga, är det knappast någon risk för missförstånd).

Är det fler språk behövs en språkmeny. Blanda inte in språkval i den vanliga menyn eftersom de har ett helt skilt tema.

Mer om olika språk i Webbplatser på flera språk, sid 101.

Sortering

Om det är maximalt sju språk brukar de ordnas efter uppskattad storlek på målgruppen. Svenska inleder vanligen, följt av engelska.

Är det fler än sju språk är det bättre att ha dem i bokstavsordning, men huvudspråket på webbplatsen (vanligen svenska) kan fortfarande sättas först eller på något annat sätt få en utmärkande ställning.

Administrativa gränssnitt bör innehålla möjlighet för användaren att snabbt navigera sig fram till material hon själv har skapat, är ansvarig för eller på annat sätt delaktig i.

Bild 58. En variant av författartemat är Internet Movie Database, som handlar om filmer. Varje skådespelare i filmen är länkad så att användaren kan klicka sig vidare och se vilka andra filmer han/hon varit med i. (www.imdb.com)

Även för webbplatser där användarna kan delta i diskussionsgrupper eller bidra på andra sätt, brukar det vara uppskattat att kunna få en samlad bild av den egna insatsen.

Sortering & kompletterande tema

Författare och källor sorteras i bokstavsordning (sid 189).

Samlingssidor som visar allt en författare skrivit eller allt från en viss källa, kan ordnas antingen i tidsordning (med det senaste överst) eller uppdelad utifrån ämnesordning (om en sådan finns för webbplatsen). Att sortera efter rubriker är en enkel möjlighet, men ger inte användaren någon egentlig hjälp att hitta i materialet.

Navigation

Ofta väcks nyfikenheten på en författare när man läser något hon skrivit. Därför passar 'läs mer'-navigation (se Länka till likartade saker, sid 125) med länkar till några andra sidor av samma författare bra. Men det kan gärna även finnas en samlingssida med en förteckning (sid 142) över författarens samtliga bidrag.

För källor brukar det räcka att källangivelsen är länkad till en förteckning över samtliga sidor med samma källa.

Som komplement bör det även finnas en förteckning över förteckningarna, där man kan hitta samtliga författare eller källor.

Människor är intresserade av människor och har ofta mycket lättare att minnas vem som står bakom viss information än var den hör hemma ämnesmässigt eller organisatoriskt. Därför kan det vara en god idé att som komplement till den vanliga navigationen göra det möjligt att leta sig fram utifrån vem som författat eller är ansvarig. Detta gäller speciellt i sammanhang där personkännedomen är god, till exempel på intranät. Även i till exempel diskussionsforum kan det vara uppskattat att snabbt kunna navigera sig fram till alla inlägg från en viss person.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

29 May 2010

33.11 Författare eller källa

Ibland kan vem som skapat sidan, eller från vilken källa informationen kommer, vara ett användbart tema för en kompletterande navigation.

Se även 60.1.6 Framhäv personen bakom informationen, sid 339.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

29 May 2010

33.10 Rubrik

Sidans rubrik berättar (förhoppningsvis) vad sidan handlar om och är på det sättet en bra egenskap att ordna. Ibland finns även andra etiketter, till exempel sidtiteln eller en produkts namn, som kan hanteras på samma sätt.

Det är nästan alltid omöjligt för användaren att gissa vilken rubrik en viss sida fått, så temat måste vanligen kombineras med något annat för att göra buntarna rimligt små och listan över rubriker möjlig att ögna igenom. Det kan till exempel vara ett ämnestema, så att användaren först letar sig fram med en meny över ämnena för att sedan navigera mellan de olika sidorna inom ett ämne med hjälp av en förteckning över rubrikerna. Om det överliggande temat är finkornigt nog blir rubriklistan inte större än att användaren får överblick.

För namn på produkter är chansen större att användaren vet exakt vad det hon letar efter heter. Men även för produkter som i princip bara har ett namn brukar det i praktiken finnas olika varianter.

Sortering

Rubriker sorteras i bokstavsordning (sid 189).

Navigation

Förteckning (sid 142).

Ibland används meny (sid 125), men rubriker tenderar att vara för långa för att på ett bra sätt passas in på menyns begränsade utrymme.

Om du tror att användare vill gå igenom alla sidor i en bunt kan du också underlätta för henne med 'nästa sida'-länkar (sid 122).

Människor har lätt att komma ihåg ungefär när något inträffade. Rätt hanterade kan därför puffnotiserna från löpsedeln (se sid 146) bli en utmärkt kompletterande navigation om de sparas i ett arkiv.

Bunta puffnotiserna i generösa sjok, så att användaren inte behöver vara för precis i sitt tidsminne för att hitta. Sikta på att dela upp arkivet så att varje sida har i medeltal runt femtio puffar. Viktigare än antalet är dock att få till lättbegripliga enheter som dag, månad eller år.

Löpsedelsarkivet bör ordnas så att det äldsta materialet läggs överst och det nyaste längst ner. Denna ordning är motsatt den på löpsedeln, men passar bättre när man letar. Puffnotiser skall läggas i arkivet direkt då de publiceras, även om de fortfarande finns kvar på löpsedeln.

Be söktjänster strunta i löpsedeln och istället söka i arkivet. Se Styr söktjänsterna till att söka i innehållet, inte i navigationen , sid 216.

Sortering

Som nämnts ovan sorteras tid på två olika sätt – med det färskaste eller det äldsta överst. Några råd om sortering av tid finns i Tid , sid 191.

Navigation

Löpsedeln (se sid 146) är den vanligaste formen av tidsnavigation.

Förteckningar erbjuder ibland användaren möjlighet att sortera i tidsordning. Det är till exempel vanligt att sökresultat (se sid 210) kan ses i både relevans- och tidsordning.

Kalendrar används förvånansvärt litet som tidsnavigation. Förmodligen beror det på att de vanligen brukar länka till individuella dagar; när människor skall navigera i tiden behöver vi mer överblick än så.

Menyer där menylänkarna är tidsperioder (ofta månader eller år) används. Utöver dessa är det sällsynt att se menyer ordnade utifrån tid.

'Nästa sida'-länkar (sid 122) har ofta tiden som tema, eftersom det är enkelt för användaren att uppfatta tidsordning och att hon tar sig framåt (eller bakåt) genom den.

För vissa sorters material bör man ta hänsyn till användarens vakna period snarare än till dygnets formella gränser.

Exempel på detta kan ses i tidningarnas TV-tablåer, där TV-dygnet börjar vid sex på morgonen och sedan sträcker sig 24 timmar. För de sista sex timmarna blir naturligtvis datumet fel, men detta är ändå en klart användbarare uppdelning än att hålla sig strikt till dygnsgränser.

Arkiv

Att samla sidor i ett arkiv kan vara ett sätt att signalera till användaren att det är ett ställe där hon kommer att kunna leta sig fram tidsmässigt. (Det kan också vara ett sätt att markera att sidorna på något sätt är inaktuella. Mer om den betydelsen i Inaktuellt innehåll , sid 238).

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

26 May 2010

33.9.4 Hantera kontinuerliga tider

Även om sidan skapas vid en bestämd tidpunkt kan det den handlar om sträckas sig över en tidsperiod. Det kan då vara väsentligt att systemet inser detta, annars riskerar man att till exempel en konferens som sträcker sig 3-7 maj inte syns för den som tittar på 4 maj.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

24 May 2010

33.9.3 Bestäm vilken av sidans tider som används

I de fall då man använder sidans tid, kan det också finnas anledning att se på nyanserna. En sida kan nämligen ha minst sju olika tidpunkter kopplade till sig:

påbörjad - när författaren börjar skriva (datorer har en tendens att betrakta detta som ögonblicket då sidan skapades - ur användarperspektiv är det dock sällan en intressant tidpunkt)

färdig - när författaren är klar (människor ser snarare detta som skapelsen)

godkänd - när webbredaktörer, chefer, jurister etc. granskat sidan och godkänner den för publicering

publicerad - när sidan blir synlig på webbplatsen (ofta densamma som godkänd, men ibland väntar man av olika anledningar med publiceringen)

ändrad - när något på sidan senast ändrades

väsentligt ändrad – när något viktigt på sidan senast ändrades

granskad - när sidan senast kontrollerades och antingen befanns korrekt eller ändrades

Av dessa är det publicering och väsentlig ändring som är intressantast när man bygger navigation.

Publicering är i allmänhet bättre än någon av skapelsetidpunkterna som 'sidan skapades'-tidpunkt, eftersom risken annars är påtaglig att sidor som tagit längre tid att skapa och granska inte dyker upp i toppen av löpsedeln utan smyger sig in längre ner.

Ändring är knepigare att hantera. Ibland är ändringen väsentlig, och i de fallen kan det vara motiverat att sidan till exempel åter lägger sig först i löpsedeln (precis som om den vore ny). Andra gånger är det stavfel och småsaker som ändrats, och då finns ingen anledning att uppmärksamma användaren på den. Om en ändring är väsentlig eller inte måste bedömas från fall till fall. En del publiceringssystem hanterar dilemmat genom att den som gör ändringen själv får ange hur viktig ändringen är.

Se även Ange hur aktuell sidan är, sid 342, för en annan användning av dessa tidpunkter.

Generellt kan man säga att om syftet med tidsnavigationen är att göra det lätt att se vad som tillkommit på webbplatsen så är det sidans tid som gäller, men om syftet är att ge en kronologisk överblick eller att berätta vad som gällde vid en viss tidpunkt så är det innehållets.

Det är inte lätt att bolla med två olika tidpunkter för samma material, så ofta blir användbarheten bättre av att man bestämmer sig för vilken av dessa som passar bäst och håller sig till den.

Se även Det som skall läsas eller hittas bör sorteras i normal tidsordning, nyheter i omvänd , sid 191.

När sidan berättar om något finns det två tidpunkter att bolla med: sidans tid (mer om den nedan), men också ”någots” - innehållets - tid.

För det mesta kan man göra det enkelt för sig och använda sidans tid. Det har den tekniska fördelen att systemet automatiskt känner till den.

Men ibland måste man använda innehållets tid. Tydligast blir det i ett kalendarium – det skall naturligtvis inte ordnas efter när sidorna publicerats, utan efter när händelserna kommer att inträffa.

Andra exempel där innehållets tid ofta är väsentligare än webbsidans är pressmeddelanden (som i sig är tidsstämplade) och lagar (som har flera tidpunkter knutna till sig, till exempel när de antogs och när de börjar gälla).

Oklarare är det med nyhetsrapportering – bör nyheterna ordnas efter när de publicerades eller när de inträffade? En knepig fråga, eftersom det förra hjälper användaren att se vad som är nytt, men det senare kan hjälpa henne om hon i efterhand vill leta upp något. I de flesta fall är dock publiceringstidpunkten det bättre valet.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

21 May 2010

33.9 Tid

Tiden är ett användbart tema för att ordna både nytt och gammalt material.

Det nya tidsordnas i löpsedlar, där det senaste lägger sig överst och tränger undan det gamla och gör det lätt för användaren att följa med vad som händer.

Även för att hitta i gammalt material är tiden en användbar ordning. Människor har en stark känsla för i vilken ordning saker skett och ungefär under vilken period.

Däremot är vi ganska dåliga på att komma ihåg mer exakt när något hänt. Tidsordningen fungerar därför utmärkt så länge användaren har överblick, men fungerar dåligt om det är en lista av enskilda datum som visas och hon måste klicka på vart och ett av dem för att se vad som döljs därunder.

Tid används ofta för att hjälpa användarna att hitta det mest relevanta materialet, utifrån antagandet att ju färskare något är desto sannolikare är det att det är intressant. Därför finns tidssortering ofta som ett alternativ när man ser sökresultat (se Presentera sökresultatet, sid 210).

Tidsordningen kan användas på många ställen i en webbplats, synligast av dem löpsedeln. Pressmeddelanden brukar sorteras kronologiskt. Ofta är tiden ett komplement till annan navigering, men hos till exempel bloggar spelar den huvudrollen. Samma sak för innehåll som publiceras som RSS (se sid 442).

Det finns även innehåll där tiden är själva huvudsaken, till exempel i ett kalendarium.

Det är inte ovanligt att se tiden användas parallellt med andra teman. Tidsnavigationen används när användaren vill se vad som är nytt, medan det andra temat används när hon letar efter något specifikt.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

20 May 2010

33.8 Egenskap

Istället för att ordna webbplatsen utifrån en modell, kan navigationen bygga på egenskaper hos sidan (t.ex. tidpunkten när den publicerades), hos informationen (t.ex. vem som författat den) eller hos det som sidan handlar om (t.ex. var en händelse inträffat).

Till skillnad från modeller, där det kan krävas en del tankemöda för att placera en sida rätt, är egenskaperna ofta lätta att hantera. Inte sällan kan de automatiskt plockas från sidan eller från uppgifter som systemet har om sidan. Därför gör de webbmakarens arbete enklare.

Samtidigt ställer de högre krav på användaren. Om hon vet exakt vad det hon söker heter, när det är skapat etc., så fungerar egenskapsbaserade teman bra. Men om hon inte vet är det väldigt svårt för henne att hitta det. Till skillnad från modellbaserade teman saknas möjligheten att steg för steg ringa in och inse var informationen hon söker finns. Därför ser man egenskapsbaserad navigation oftare som komplement till en navigation byggd på modell än som huvudnavigation.

Egenskapsbaserad navigation kan ha en mycket framträdande roll på webbplatsen, till exempel som en löpsedel på ingångssidan. Den kan också spela en underordnad roll och ta över på lägre nivåer där modellen inte har något att säga – till exempel när sidorna inom ett ämne ordnas i bokstavsordning utifrån sina titlar.

Egenskaper som tas upp är:

Tid , sid 169.

Rubrik , sid 172.

Författare eller källa, sid 173.

Språk , sid 175.

Genre , sid 176.

Funktion , sid 177.

Geografi , sid 177.

Fysiska egenskaper , sid 178.

Bild , sid 180.

Ett vanligt misstag är att ta den egna organisationen som modell för webb­plats­en och låta varje avdelning få sin egen del. Det gör det visserligen enkelt för avsändaren (det är till exempel uppenbart vilken avdelning som har ansvar för vilken del av webben), men är sällan bra för användaren. Om hon inte känner till hur ni är organiserade och vilken avdelning som har ansvar för vad, så hjälper organisationstemat henne inte att hitta. Även när hon har den kunskapen finns det ofta andra sätt att organisera webbplatsen som är vettigare ur ett användarperspektiv.

I vissa fall kan det dock hjälpa att ha en navigation byggd på organisationen, speciellt på intranät där användarna har god kännedom om hur organisationen ser ut. Den behöver inte vara huvudnavigationen, men kan vara ett användbart komplement.

Sortering

Det finns ingen riktigt intuitiv sorteringsordning för organisationer. Ibland finns en redan etablerad förteckning (sid 193) eller en mer eller mindre uttalad rangordning (sid 193). Annars använder man i brist på bättre bokstavsordning (sid 189). Ofta är dock organisationer inte uppdelade i fler delar än att varje steg blir överblickbart – och avsaknaden av passande sortering är då inte något stort problem.

Navigation

Meny (sid 125) eller förteckning (sid 142).

Om utrymmet tillåter kan ett organisationsdiagram bli en utmärkt karta (sid 128) till webbplatsen.

Bild 57. Navigation byggd på användarens mål, från Sverige.se Här syns både den målorienterade navigationens styrka: den är perfekt om man hittar det man är ute efter – och dess svaghet: det är uppenbart att det finns oerhört många saker man kan ansöka om och det som visas här är bara en bråkdel av dem. (www.sverige.se)

En angreppsvinkel kan vara att kombinera ämnes/målgruppsmodellen med livssituationer. Då kan de olika situationerna delas upp i överskådligare grupper, samlade under rubriker som till exempel ”För dig som går i skola”, ”För dig som söker arbete”, ”För dig som har arbete”, ”För företagaren” osv.

Även ämne (sid 161) eller organisation (sid 167) är tänkbara kombinationsteman.

Navigation

Meny (sid 125) eller förteckning (sid 142).

Om det finns en arbetsordning kan med fördel 'nästa sida'-länkar (sid 122) eller en framstegsindikator (sid 155) användas för att strömlinjeforma och underlätta arbetet.

Topologi

Som nämnts ovan blir antalet uppgifter/mål lätt för stort för överblick. Detta tema kombineras därför ofta med andra teman och bildar en trädtopologi (sid 195).

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

17 May 2010

33.6 Uppgift eller mål

Ytterligare en modell är att ordna webbplatsen utifrån är vad användaren vill göra, antingen formulerat som en arbetsuppgift eller utifrån vad hon vill åstadkomma. Denna modell är besläktad med livssituationer, men är mer detaljerad. På engelska går den under namn som task oriented eller goal oriented.

Detta är ett kraftfullt men besvärligt sätt att organisera information. Användaren kommer nästan alltid till webbplatsen med ett bestämt mål, för att göra eller åstadkomma något – och att då direkt kunna hitta en länk till det hon vill göra är naturligtvis oerhört användarvänligt.

Problemet är att det lätt blir alldeles för många länkar. Bild 57 illustrerar problemet. När den togs var webbplatsen ny, och länkarna få. Men uppenbart är det många fler saker än dessa fem som man kan ansöka om, så det är inte svårt att se hur denna lista med tiden kommer att bli oöverskådligt lång.

En målorienterad navigation som finns på många webbplatser är Vanliga frågor eller FAQ.

Sortering & kompletterande tema

Om det finns en given arbetsordning kan uppgifter sorteras utifrån denna (se sid 193). Om ingen given eller välkänd arbetsordning finns, har denna modell samma problem med sorteringen som Målgrupp eller livssituation, ovan.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

14 May 2010

33.5 Målgrupp eller livssituation

Bild 55. På Dells webbplats kan man navigera utifrån vilken målgrupp man tillhör. (www.dell.se)

Webbplatsen kan modelleras utifrån användaren – vem hon är eller vilken situation hon befinner sig i.

Vanligast är då att gruppera dem efter vilken målgrupp de tillhör, men de kan också ordnas utifrån till exempel livssituation.

Ett problem med ämnesuppdelning är att det inte alltid är självklart var något hör hemma. Vad är till exempel en tomat? Är det ett bär, en frukt eller en grönsak? Det finns en vetenskapligt korrekt placering – men känner dina användare till den? Kommer hon att tänka på samma sätt som du och leta efter tomaterna där du placerat dem?

Bild 53. Ämnena behöver inte dominera webbplatsen som i förra exemplet, utan kan också till exempel finnas i menyn. (testcentret.idg.se)

Om det inte är självklart var en sida hör hemma i en ämnesuppdelning skall den placeras på flera ställen. Antingen genom att ge en länk till rätt plats, eller genom att placera samma innehåll på flera olika sidor (det senare förutsätter tekniskt stöd, görs sidorna för hand är det oftast för mycket jobb att dubbelpublicera).

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

12 May 2010

33.4 Ämne eller kategori

Bild 52. Renodlat exempel på webbplats organiserad utifrån ämnen. (dir.yahoo.com)

Ett mycket populärt tema för webbplatser är ämnen (eller kategorier). Man har en modell för hur ämnesområdet ser ut, och ordnar sidor och underämnen utifrån detta – på samma sätt som Gula sidorna eller ett bibliotek är organiserat. Med ett finare ord kallas detta en taxonomi . Om användaren är bekant med området och ämnesuppdelningen är detta ett av de allra effektivaste sätten att ordna innehåll på.

Observera att ämnena måste hänga samman, så att säga röra samma område. Annars är det snarare en hopbuntning av sidor av det slag som behandlas i Temalöst , sid 157.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

11 May 2010

33.3 Modell

Ett mycket vanligt sätt att organisera webbplatsen (eller en del av den) är att skapa en modell för informationen, och låta denna styra hur sidorna ordnas.

Bild 51. Ingångssidan för Sverige.se domineras helt av navigation – åtta olika – och är ett bra exempel på hur många olika organisationsprinciper kan samsas genom att visuellt delas upp. Det är lätt att föreställa sig kaoset om alla dessa alternativ skulle klämmas in i en och samma meny - inte bara skulle den bli lång, det skulle också bli mycket svårt för användaren att greppa vad den handlar om. (sverige.se)

Navigation byggd på modeller är ofta bra när användaren inte vet exakt vad hon söker efter, eftersom den kan ge en bild av vad webbplatsen handlar om och låta henne söka sig fram steg för steg.

En modell ger en övergripande ordning, men sträcker sig sällan till att bestämma exakt var varje sida hör hemma. Modeller kombineras därför ofta med andra teman, till exempel det tema som beskrivs i Rubrik , sid 172.

Modeller som tas upp här är:

Ämne eller kategori, sid 161.

Målgrupp eller livssituation, sid 164.

Uppgift eller mål , sid 165.

Organisation , sid 167.

Även geografi (sid 177) har inslag av modell i sig, medan metaforen (sid 181) liknar modellen men i själva verket är dess motsats.

UR ANVÄNDBARHETSBOKEN

10 May 2010

33.2 Association

Associationen är webbens grundläggande navigationstema. I texten och bilderna på varje sida finns länkar till andra sidor som på något sätt har med den att göra. Man kan säga att varje sida bär med sig en bunt av associerade sidor – att man från varje sida med ett klick kan komma till de sidor som är mest intressanta, utifrån det sammanhang man befinner sig i.

Navigation

Associationer navigeras genom länkar (se sid 115).

Det är lättare för hjärnan att hantera flera olika menyer som är ordnade enligt varsitt tydligt tema, än en där allt är blandat.

Även om inte flera olika navigationer skapas, kan en väl genomförd hopbuntning av det som hör samman vara till stor hjälp för ögat. Se vidare Gruppera menylänkar som hör samman, sid 129.

Temalösa navigationer fungerar bäst när de inte innehåller alltför många alternativ. Någon slutgiltig forskning på detta område finns inte ännu. En del av det som kommit fram hittills pekar dock på att det för många människor börjar det bli besvärligt att hålla överblicken när antalet alternativ överstiger fem.

Detta skall inte tolkas som att fem är en absolut gräns, och att om alternativen är fler än fem så måste ett tema användas. Men det är bra att vara medveten om att redan vid ett relativt lågt antal alternativ så börjar användare tappa överblick, och att om det går att ordna navigationen enlig någon princip som användaren kan utnyttja för att göra en karta över så är det till stor hjälp. (Se Ritar karta i huvudet, sid 110).

När mängden alternativ växer blir det allt viktigare.