• Bör
• www.anvandbart.se/ab/listkod

Det finns många sätt att skapa något som ser ut som en lista – man kan till exempel lägga rader av vanlig text ovanpå varandra eller använda en tabell. För att underlätta för dem som använder skärmläsare och gamla webbläsare bör dock listor alltid skapas med korrekt HTML-kod: <ul>, <ol> eller <dl>.

Se även WCAG 3.6 (prioritet 2), sid 354 .

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/bevara-versioner

En del webbsidor utvecklas med tiden och kommer i nya versioner. Det kan vara allt från produkter som uppdaterats och får nya manualer till lagar som ändras och standarder som utvecklas.

Inte sällan behöver fortfarande den gamla versionen finnas tillgänglig, av samma skäl som i föregående råd, men ofta också för att de gamla versionerna fortfarande används eller refereras till.

Det finns utmärkta program som kan jämföra två texter och markera vad som kommit till respektive strukits bort. För de flesta webbplatser är detta inte motiverat men om skillnaden och utvecklingen mellan olika versioner är viktig kan ett sådant vara en god service.

Se även Låt webbadressen gå till den aktuellaste versionen, sid 240 .

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/samla-arkiv

Att ha ett arkiv som en väl avskiljd del av webbplatsen, eller som en fristående webbplats, kan vara ett praktiskt sätt att hantera problemet med inaktuellt material.

En fördel med arkiv är att redan själva ordet signalerar till användaren att hon inte alltid kan räkna med att det hon finner där är aktuellt, men att det å andra sidan är bästa stället att söka på om man vill ha tag i något gammalt.

Ett arkiv behöver inte innehålla enbart gammalt material. Med modern publiceringsteknik är det enkelt att dubbelpublicera sidor både till den vanliga webbplatsen och till ett separat arkiv. En kopia av alla sidor kan läggas där så snart de är publicerade. Skillnaden mot den vanliga webbplatsen blir då att sidor aldrig tas bort ur arkivet.

En annan skillnad kan vara att det i arkivet finns en särskild navigation för att se äldre versioner av en sida och att fler av sidans datum visas (se Bestäm vilken av sidans tider som används, sid 170 ).

Se även Använd puffnotiserna för att bygga en tidsnavigation , sid 172 , om hur löpsedeln kan försörja ett miniarkiv.

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/aktuellaste-versionen

En oklarhet med webbadresser är att man kan se dem på två sätt: som en adress till en specifik sida eller som en adress till information om något.

Det är därför inte självklart hur man skall göra när en ny uppdaterad sida ersätter en gammal – skall adressen peka på den nya (och den gamla sidan byta), eller är det den nya sidan som skall få en ny adress?

Generellt är det förra att föredra. Det gör att länkar från andra webbplatser pekar på den aktuellaste versionen.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/markera-inaktuella

Om webbplatsen av arkiv- eller andra skäl innehåller inaktuellt material är det viktigt att se till att användaren inte av misstag tror att det är giltigt. För att undvika detta bör inaktuellt material märkas – tydligt och högt upp på sidan. Det behöver inte vara med en stor röd stämpel, men uppmärksamhetsvärdet bör vara i den klassen.

I samband med märkningen kan också finnas en länk till den aktuella versionen av materialet, och – om man har riktigt hög ambitionsnivå – en text som förklarar vad som hänt, vad i materialet som blivit inaktuellt och på vilket sätt det ändrats till den aktuella versionen.

För att detta skall fungera i det löpande stressade arbetet med att sköta en webbplats krävs både bra stöd från publiceringssystemet och rutiner hos dem som publicerar. Samtidigt kan det i långa loppet vara av avgörande betydelse för webbplatsens värde. Om inte användarna kan lita på giltigheten hos det material hon hittar riskerar webbplatsen att tappa förtroende.

• Bör - undantag, se text. 24-timmarswebben: Skall
• www.anvandbart.se/ab/rensa

En webbplats med bara aktuellt material blir mindre och enklare – och risken för missförstånd minskar.

Ibland är det dock inte en lyckad lösning att rensa bort det gamla. Det kan till exempel finnas ett arkiv som har krav på att materialet bevaras, eller användare som av olika anledningar fortfarande har nytta av det.

I 24-timmarswebben tas inga sådana hänsyn. Gamla sidor får visserligen sparas, men skall endast vara nåbara via en länk från de sidor som ersätter dem.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/nytt-komplexitet

Det är lättare att hitta på en liten webbplats än på en stor. Varje ny sida gör det aningen svårare att hitta till dem som redan finns där.

Därför bör inte nytt material läggas in på webbplatsen utan en bedömning om det verkligen bidrar mer än det kostar. Detta är naturligtvis ett råd som kan vara svårt att följa, den skillnad som en enskild sida gör är ju knappast märkbar. Det är som mannen i folksagan som lastade sin åsna med kvistar: ”Orkar hon den, så orkar hon den här. Och orkar hon den så orkar hon den här.” – men till slut hade han lastat åsnan så tungt att ryggen knäcktes. Ingen enskild kvist – eller sida – kan pekas ut som den som blev för mycket.

Ändå är detta viktigt. Många webbplatser blir med tiden lumpbodar, där inget slängs och allt samlas.

Samma problem i en mer koncentrerad form brukar för övrigt också visa sig på ingångssidan. Olika delar av webbplatsen har förespråkare som lobbar för att just den delen måste ha en direkt länk från ingångssidan, men om alla får sin vilja fram blir den snabbt en oöverblickbar härva.

Budgettak

En effektiv men svår metod kan vara att införa ett tak för antalet sidor, respektive antalet länkar på ingångssidan, och att vara stenhård på att om något nytt skall in måste något gammalt bort. Få organisationer har dock den disciplin som krävs för att denna metod skall fungera. Risken är stor att man bryter mot den - eller än värre att det gamla materialet blir en stoppkloss som hindrar nytt från att komma in och får webbplatsen att stagnera.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/flersidigt-nasta

Ofta räcker det med en enkel navigation för att gå mellan sidorna.

Allra enklast är att lägga en 'nästa sida'-länk (se sid 122 ) i anslutning till slutet av läsningen på varje sida.

Användare uppskattar att ha överblick över hur långt de har kvar. Detta kan varianter som ”2 (av 5) | nästa” ge.

En mer avancerad variant är att sätta ut sidnummer som i Google-exemplet (Bild 91). Eftersom användaren inte kan ha någon aning om vad som hamnat på vilken sida, tjänar denna sorts navigation mer till att ge en stor­leks­uppfatt­ning än till att ge henne en meningsfull möjlighet att välja sida fritt.

Ibland ser man även länkar till ”Sista sidan” (se även sid 124 ). Dessa är jag personligen ganska skeptisk till. De kan möjligen vara motiverade om man till exempel brukar ha 'läs mer'-länkar eller något annat intressant i slutet av artiklar; i allmänhet klarar man sig dock utan dem. Varför någon skulle vilja gå direkt till de minst relevanta sökresultaten överstiger mitt förstånd.

Innehåll med inre navigation

Det finns också innehåll som delats upp på fleras sidor, men som har en navigation så det går att hoppa direkt till delar som intresserar.

Så kan vara fallet med långa listor. Mer om dem i Navigation i listor , sid 244 .

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/langa-sidor

Det finns mycket forskning som stödjer tesen att användare hellre rullar än klickar, men också en hel del som stödjer motsatsen.

Personligen lutar jag åt det förra och min tro är att det är bättre att göra långa sidor än att dela upp dem.

Gränsen går någonstans vid sidor som fyller 3 A4or när man skriver ut dem. Bortom det kan man börja fundera över uppdelning - men som alltid är det bättre att söka naturliga gränser än att slaviskt följa ett visst storleks­mått.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/genvagar-pa-sidan

Utöver kortkommandona kan det även finnas andra genvägar på sidan, så att användare som har skärmläsare snabbt kan ta sig till den del av sidan som intresserar henne. En mycket vanlig användning är ”Hoppa till innehållet” som att hon slipper lyssna på alla länkar i navigationen. Men det förekommer också genvägar för att hoppa direkt till navigationen eller till sökningen.

Genvägar kan göras som synliga eller dolda länkar. Eftersom de gör mest nytta om de kommer först på sidan, är det ofta det senare alternativet som gäller. Se www.anvandbart.se/ab/genvagar-pa-sidan för tips om hur dolda länkar skapas.

Se även WCAG 13.5 (prioritet 3), sid 369.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/logisk-tabbordning

Det är möjligt att ta sig fram över en webbsida med hjälp av tabbtangenten. Man hoppar då mellan sidans länkar, fält och knappar etc. Detta är mycket viktigt för dem som inte kan använda mus (se Vanlig webbläsare, ingen mus, sid 346 ).

För att det skall fungera bra måste tabbordningen vara vettig, så att användaren tar sig fram mellan sidans element i en begriplig ordning, inte godtyckligt hoppar hit och dit. Ordningen styrs av vilken följd saker kommer i i HTML-koden, men kan ändras med hjälp av tabindex.

Speciellt viktigt är att göra tabbordningen i formulär logisk. Se Formulärets arbetsriktning skall vara från vänster till höger, uppifrån och ner , sid 272 .

Se även WCAG 9.4 (prioritet 3), sid 363 .

• Skall - undantag, se boken
• www.anvandbart.se/ab/sidtopplank

Om navigationen ligger i överdelen av sidan, behöver användaren ett snabbt sätt att ta sig dit. Därför skall det längst ner på sidan finnas en länk som leder till sidans topp. Är sidan lång kan denna länk gärna även finnas med jämna mellanrum längs sidan.

Någon riktig konvention för vad denna länk skall kallas har inte utvecklats, men vanliga ord är ”sidtopp” eller ”upp”. Det är också vanligt med olika varianter av uppåtriktade pilar. Se i så fall till att inte andra delar av navigationen använder samma metafor i någon annan betydelse. (Se även Använd symboler på ett konsekvent sätt, sid 68 .)

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/ha-prenumeration

Om webbplatsen har en löpsedel (se sid 146 ) eller något annat flöde av nyheter bör användaren erbjudas att prenumerera, så hon slipper komma ihåg att gå in på webben för att se om det hänt något.

RSS

RSS är ett nytt sätt att läsa webben. Istället för att gå till webbplatser prenumererar användaren på RSS-kanaler, och har en speciell läsare där hon snabbt kan skaffa sig en överblick över vad som passerat och vad som är nytt.

När detta skrivs är RSS i högsta grad i mode, och samma förhoppningar knyts till den som tidigare knutits till andra prenumerationstekniker – att den på ett magiskt sätt skall lösa problemet med informationsöverflödet. Med tiden kommer säkert förväntningarna att bli mer realistiska, men RSS har goda förutsättningar att stanna kvar som ett verktyg bland flera för informa­tions­inhämt­ning.

Mer om själva tekniken finns i RSS , sid 442 .

E-post

Ett mer klassiskt alternativ är att erbjuda användaren att prenumerera via e-post. Det kan vara löpsedelns nyheter, men också till exempel ett nyhetsbrev som skrivs speciellt för att skickas ut.

Att sända e-post är numera ett laddat område. Risken att uppfattas som spammare är påtaglig, även när man skickar till användare som uttryckligen prenumererat. Det kan tyckas orättvist, men användare glömmer vad de bett om, så det gäller att göra det lättare att avbryta prenumerationen än att lägga in avsändaradressen i spamfiltret.

För att minimera detta problem rekommenderas så kallad dubbel bekräftelse (på engelska double opt-in ). Ett vanligt upplägg är att användaren ger sin e-postadress på webben och sedan får ett e-brev som ber henne bekräfta prenumerationen.

Det är viktigt att det vid prenumerationen finns antingen några ord eller en länk till en sida som förklarar vad användarens e-postadress kommer att användas till – och framförallt försäkrar att den inte kommer att användas för oombedd reklam (om det är sant).

Det är också viktigt att det i varje e-brev finns ett enkelt sätt att avbryta prenumerationen, till exempel genom att klicka på en länk.

Alla användare klarar inte att ta emot e-post i HTML-format. Det bör därför också gå att välja att få den i textformat. Om utskicket är i HTML-format bör det även publiceras på webbplatsen och utskicket inledas med en länk till denna sida.

Både och

Det finns sätt att läsa e-post via RSS och att skicka RSS som e-post, så användaren kan anpassa dessa båda medier till sina egna behov och vanor. Se www.anvandbart.se/ab/prenumeration för tips om hur detta görs.