43.1.1 Webbadressen bör vara lätt att läsa och uttala
Eftersom webbadresser används i kommunikation mellan människor, är det viktigt att de är användarvänliga. De bör därför:
• inte vara ett hopkok av olika underliga tecken som behövs för teknikens eller publiceringssystemets skull
• inte innehålla svenska tecken (det ser visserligen bra ut i första steget, men i webbläsaren omvandlas dessa till outtalbara bastarder fulla av procenttecken); á, à, å och ä skall ersättas med a, ö med o och é med e
• gärna vara avledda från sidans rubrik eller titel
• inte vara längre än 70 tecken (eftersom en del e-postprogram då bryter av dem)
• inte innehålla mellanslag
• inte_vara_konstruerade_med_understreck_på_detta_vis (eftersom dessa är svåra att se när webbadressen publiceras understruken, och många användare dessutom inte riktigt vet var de finns på datorns tangentbord). Bindestreck-går-däremot-bra.
Utöver de fördelar som en välformulerad webbadress har för användbarheten är det möjligt att den också förbättrar sökbarheten . En del sökoptimerare hävdar att Google och andra söktjänster lägger stor vikt vid ord som finns med i webbadressen.
Texten ovan är ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida med rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Varje dag publiceras ett nytt avsnitt här på webben.
Ur bloggen
Bättre webbadresser på anvandbart.se
anvandbart.se har fått nya urlar (om du läser detta på löpet klicka på rubriken ovan för att se ett exempel). De gamla fungerar fortfarande, men från och med nu är det som syns en mer läsbar och mindre teknikspeglande variant. Ett litet steg på vägen mot att låta sajten själv leva upp till de råd jag ger i Användbarhetsboken.
Fast inte riktigt, för efter mycket funderande har jag beslutat att bryta mot ett par av råden.
Det tycks som att en av de saker Google (och kanske även andra söktjänster) tar hänsyn till är om den kan hitta sökbegreppet i själva webbadressen. Det betyder att de nya urlarna här gör sajten mer sökbar. Men det gör också att det finns en motsättning mellan rådet i Titel och rubrik bör innehålla de viktigaste orden, som säger att titeln bör vara med i urlen, och rådet i Webbadressen bör vara lätt att läsa och uttala, som säger att adressen inte bör vara mer än 70 tecken lång. Här väljer jag att satsa på sökbarheten, och de texter som har riktigt långa titlar får en url som överskrider 70-teckensgränsen.
Ett annat råd som jag inte i någon högre grad följer – annat än att alla råd och kapitel i användbarhetsboken har en egen avdelning som syns i urlen – är Webbadressen bör spegla webbplatsens struktur. Med moderna publiceringssystem så är det lätt att ordna om sajten allteftersom insikten fördjupas om vilken organsation som fungerar bäst för användarna. Det är också lätt att låta samma sida förekomma på flera olika ställen. För både dessa saker är det bättre om adressen inte är bunden till någon särskild placering.
Ytterligare ett argument mot att ta med organisationen är att det gör det ännu svårare att hålla sig inom 70-teckensgränsen.
Men det finns också saker som talar för att låta strukturen speglas i webbadressen. Framförallt kanske att det är ett bra sätt att få in nyckelord i den, och på så sätt öka sökbarheten.
