Användbarhetsboken refereras flitigt till i uppsatsen Standarder och riktlinjer för webbplatser Charlene Lima vid KTH.

17 Aug 2006

Buggigt

Sitter och läser när ett litet djur – stort som en loppa – kryper över skärmen. Försöker vifta bort det, men inser efter några misslyckade försök att det faktiskt inte är på skärmen utan inuti den (det är en Tablet PC och förmodligen har krypet kommit in mellan den skrivyta som täcker skärmen och själva LCD-skärmen). Jag har, bokstavligen, fått en bugg i datorn.

I en serie artiklar går Christopher Fahey på graphpaper till hård attack mot användarundersökningar och de anspråk som knyts till dessa. Ofta är dessa undersökningar bara dyra sätt att få fram vad sunt förnuft gratis kan berätta.

Fahey menar att användarundersökningarna ofta har andra primära syften än att ge fördjupad kunskap om användaren och hennes beteende: de är en extra inkomstkälla för webbyråer och undersökningsföretag, och de är utmärkta för att ge tyngd åt designerns argument i den internpolitiska kampen.

“...the lesson from this is not that user research is the foundation of good design, but rather that user research can (among other things) help explain and justify good design decisions to people without deep design skills or instincts…”

Hur tillgängligt är Ajax? Inte särskilt, visar den här artikeln där James Edwards testat hur väl olika varianter av att uppdatera en sida fungerar med olika skärmläsare, och inte hittar någon Ajax-metod som klarar det i alla sorters skärmläsare.

Egentligen är problemet inte Ajax i sig, utan att skrämläsarnas stöd för javascript är väldigt buggigt – och buggigt på olika sätt i olika läsare. Alltså samma situation som vi hade för vanliga webbläsare för några år sedan.

Slutsatsen blir att det enda sättet att uppdatera sidan som fungerar är att låta bli Ajax helt och istället göra på det traditionella sättet: ladda om hela sidan. Eller att åtminstone erbjuda ett sådant alternativ.

“I’m forced to conclude that, unless a way can be found to notify screen readers of updated content, AJAX techniques cannot be considered accessible, and should not be used on a production site without a truly equivalent non-script alternative being offered to users up-front.”

En annan slutsats som kan dras är att överhuvudtaget inte lita på att skärmläsare klarar att korrekt hantera javascript, och att buggarna är så olika att det är nödvändigt att testa skripten med många olika skärmläsare. (Det påminner med andra ord mycket om situationen med javascript i mobiltelefoner.)

Via “456 Berea Street”:http://www.456bereastreet.com/archive/200605/ajax_javascript_support_and_screen_reader_accessibility/.

SEO Book är både en ständigt uppdaterad e-bok om sökoptimering och en blogg.

6 Aug 2006

Cykla runt

En fantastisk liten hopfällbar cykel.

Cykeln uppfälld - en ganska normal cykel med det utmärkande draget att  'hålet' i ramen är cirkelrunt.

Cykeln ihopfälld - allt infällt i ramhålet.

Via “The Design Blog”:http://www.thedesignblog.org/entry/locust-highly-compact-bicycle/

Läs mer:

2 Aug 2006

Finessfrossefällan

Creating Passionate Users argumenterar för att ta det lugnt med finessfrosseriet.

Diagram över hur fler finesser först ökar användarens nytta av produkten, men sedan snabbt blir kontraproduktivt.

Aptana är ett mycket trevligt litet verktyg för att utveckla html, formatmallar och framförallt javascript. Open source och gratis.


“COSTELLO: ... On the computer! I need something I can use to write proposals, track expenses and run my business. What have you got?

ABBOTT: Office.

COSTELLO: Yeah, for my office. Can you recommend anything?

ABBOTT: I just did.

COSTELLO: You just did what?

ABBOTT: Recommend something.

COSTELLO: You recommended something?

ABBOTT: Yes.

COSTELLO: For my office?

ABBOTT: Yes.

COSTELLO: OK, what did you recommend for my office?

ABBOTT: Office.

COSTELLO: Yes, for my office!

ABBOTT: I recommend office with windows.

COSTELLO: I already have an office and it has windows!”

Läs hela hos Life On the Wicked Stage

Läs mer:

Videoföreläsning där Jen Fitzpatrick från Google user experience team berättar hur Google arbetar med användarstudier, loganalyser och kundtjänsten för att förbättra användarupplevelsen – och hur de kämpat med att ta bort något varje gång de lägger till något, för att hålla gränssnittet enkelt.

21 Jul 2006

Fårmarknaden

Ett glatt får.The Sheep Market är ett exempel på ett helt nytt sätt att göra pengar som blivit möjligt genom webben:

  1. Ta en fullständigt osäljbar produkt – i det här fallet får à la telefonblock, men det går lika bra med en pixel eller en målning av siffror. Ju osäljbarare desto bättre, eftersom själva galenskapen är det som driver nästa steg.
  2. Se till att få ordentlig buzz på webben – bloggare är ideala spridare eftersom de älskar knäppa ideer. Det räcker med att få några att börja skriva, sedan går det av sig självt.
  1. Sälj, sälj sälj! Även om 99,99% som hör om din produkt aldrig skulle drömma om att betala för den, räcker det att några hundradels promille slår till för att göra dig rik.

En intressant aspekt av affärsmodellen är att varje idé bara kan genomföras en gång. En ny galenskap tänder bloggarna, medan kopiekatterna (till exempel dessa 663 ripoffs av Million Dollar Homepage) enbart är tragiska.

Läs mer:

En nygammal blogg om användbarhet har sett dagens ljus –
Kranium.se. Den ersätter nedlagda skriftligt

Common Industry Format for reporting usability tests and their results

The Common Industry Format (or ‘CIF’ to its friends) isn’t a visual template that helps make usability reports look the same, nor does it tell you how to run a test. However, the framework of the report defines a consistent method of carrying out usability tests.

Bluffers' Guide to ISO 9241 - pdf-bok om användbarhetsstandarden ISO 9241. Kostar £4.25.

Flickr-grupp med exempel på informationsarkitektur i vardagen. Mycket bokhyllor, men även en del intressantare bilder.

Inget företag vill naturligtvis förlora en kund. Men ibland kan det gå till överdrift…

Via Insignificant thoughts (Kolla kommentarerna – uppenbart är han inte ensam om sina problem med att säga upp kontot.)

Läs mer:

På samma sätt som Google Maps blivit ett populärt sätt att visa geografiska samband och öppnat för en mängd kreativa sammankopplingar hoppas Timeline bli ett sätt att visa tidssamband.

Ett av exemplen benar ut händelserna kring Kennedymordet, men man kan också tänka sig det som ett verktyg för att få överblick över en konferens eller långa historiska skeden.

Gränssnittet är enkelt – ta tag i linjen och dra den – men eftersom det inte är på något sätt själklart att man kan göra det behövs instruktioner. För att kunna se tidslinjen måste användaren ha javascript, och förmodligen är den inte särskilt tillgänglig för skärmläsare.

Timeline kommer från Smile (Semantic Interoperability of Metadata and Information in unLike Environments), ett forskningsprojekt med inriktningen att skapa fungerande och användbara tillämpningar av den semantiska webben. Ett annat intressant projekt är Piggy Bank och programmen kring det, som underlättar att koppla ihop data från olika webbplatser.

Läs mer:

Bra genomgång av skillnaden mellan synliga sökvägar (brödsmulor) som visar vägen hem, och de som visar stigen man gått. Många länkar till andra artiklar i ämnet.

How Thinking Goes Wrong ger en om inte komplett så i alla fall utförlig genomgång av alla de sätt man kan dra fel slutsats.

Konceptdiagram över de olika delarna av en användarupplevelse.

Diagram över olika element i användarupplevlsen. Snyggt, men illustrerar också problemet med att använda diagram för att visa hur begrepp hänger ihop – det finns inte plats att gå särskild djupt. (Intressant exempel på vad som händer när man lastar på fler begrepp och samband: originalversion , mer , för mycket.)

Andra definitioner av användarupplevelsen kan hittas via Just Add Waters överblick.

Se även Att skapa en upplevelse.

Ryggsäck med regnskyddet på.Enkel lösning på vanligt problem. Regnskydd för ryggsäcken man släpar runt sin dator i. Tyvärr ingen svensk återförsäljare så man får beställa från USA – men det blir ändå billigare än vatten i laptopen.

21 Jun 2006

Lura ögat

Minns du första april-skämtet där svenska folket uppmanades att trä en nylonstrumpa över sina svartvita TV-apparater för att få se bilden i färg.

Här en optisk illusion på samma tema# – skillnaden är bara att den fungerar (men se till att börja med musen utanför bilden).

Vill du skapa din egen illusion finns en steg-för-steg beskrivning.

Improving Customer Experience berättar om ett återbesök på en sajt författaren en gång designat, och ser hur den en gång mycket genomtänkta och balanserade designen helt spårat ur.

Tror det är en upplevelse alla vi som ägnat oss åt att designa webbplatser för att sedan lämna över dem i någon annans vård har haft. Det är naturligtvis delvis oundvikligt, designen av en sajt är något som ständigt utvecklas och anpassas till nya behov.

Men det finns ett par insikter som kan hålla utvecklingen någotsånär i linje med den ursprungliga designens intentioner:

  • User/Customer Experience issues need constant care and feeding. As soon as you think you are done with these issues, your plane is on the way down.

  • If everyone is in charge of User/Customer Experience issues, then no one is in charge. If I have learned one thing, it is that people act in their own self interest. If a manager’s bonus is based on selling a certain number of widgets and they believe that a prominent ad on the main page will help them achieve this goal, it doesn’t matter that it interferes with user experience. They are going to demand it. And when you don’t have someone acting as the advocate of user experience (the voice of the customer if you will), other forces will dominate.

Även om man inte har möjlighet att gå på MIT, kan man följa en del föreläsningar. Till exempel denna entimmesföreläsning om Innovation Through Design Thinking, av Timothy Brown från IDEO (som skapade bland annat Macintosh-musen).

Läs mer:

Word popularity colorizer är ett annorlunda sätt att snabbt få en blick för en text. Vanliga ord (sådana som ofta förekommer på internet) får en mörk bakgrund. Ovanliga ord blir större ju oftare de förekommer i texten.

Utförandet lämnar en del att önska, men idén är intressant. Jag skulle vilja ha denna funktion på en snabbtangent på datorn för att på ett ögonblick kunna bilda mig en uppfattning om vad som är speciellt med en text.

Påminner förövrigt om de statistiskt osannolika fraser som Amazon använder för att ge en bild av vad som är speciellt med en bok.

Det är ett misstag att blanda ihop “enkel att använda” med “få länkar”, hävdar Jared Spool i Lifestyles of the Link-Rich Home Pages. Tvärtom gör en ingångssida/startsida med många länkar webbplatsen genomskinligare och därigenom enklare att använda.

Ett extremt exempel på detta är McMaster-Carrs mycket uppskattade sajt=, men även till exempel många nyhetssajter fungerar väl med ett mycket stort antal länkar.

Att bara vräka på med länkar räcker dock inte. Det viktiga är att hitta grupperingar, så att användaren snabbt kan bedöma varje grupp av länkar och se om den är något för henne eller inte.

En sak som Spool inte tar upp men som är värd att tänka på är att webbplatser med många länkar kan vara svåra för synskadade användare med skärmläsare. De orienterar sig ofta genom att låta skärmläsaren läsa upp länkarna på sidan – och det är inte kul att sitta och lyssna på hundratals länkar. För dem är det viktigt att grupperingarna får bra etiketter, och att dessa i koden är <h>-rubriker. Det gör det möjligt även för skärmläsare att snabbt hoppa från grupp till grupp tills hon hittat rätt.

Allt färre läser webbplatser direkt och allt fler följer dem istället via RSS. Vilket gör designen av RSS-kanalen allt viktigare – Exploring the Best Practices for the User Experience of RSS Feeds tipsar om saker att tänka på.

Det kanske viktigaste rådet: kalla det inte “RSS”.

Även Nielsen tar upp RSS-fenomenet – och konstaterar att det är ett kallt medium som inte förmår bygga kundrelationer på samma sätt som e-postade nyhetsbrev

Det här är ett projekt som kan bli spännande: Usability Body of Knowledge – en webbok med ambitionen att samla all kunskap om användbarhet.

Tabell över vilket stöd som ges till olika webbläsare. Följ länken för att läsa som tabell (istället för som bild).

Ett problem när man utvecklar webbplatser är att bestämma vilka webbläsare den skall fungera med. I princip vill man ju vara säker på att det fungera för alla, men när nu antalet olika webbläsarvarianter är fler än 10 000 är det i praktiken omöjligt att leva upp till. Någonstans måste gränsen dras för vad man utvecklar för och vad man testar mot.

Yahoo Developer Network berättar var de drar sina gränser.

De delar in webbläsarna i tre grupper:

C-grade

Detta är webbläsare som är för gamla, inkapabla eller buggiga för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att utveckla för dem. De får sidorna utan några stilmallar, vilket gör att allt innehåll finns där, men inte utseendet.

Hur de gör med javascript framgår inte riktigt klart, men det verkar som att inte heller det skickas till dessa webbläsare.

Efter vad jag kan förstå har Yahoo valt att hålla en lista med de webbläsare som skall hanteras på detta sätt. Ungefär 3% av användarna har webbläsare som hamnar i denna kategori.

Vilka webbläsare som finns på listan framgår inte (det måste rimligen vara fler än dem som visas i tabellen – till exempel Netscape 4). Inte heller vilka metoder de användar för att identifiera olika webbläsare. Skall se om jag framöver kan snoka upp mer om detta på deras webbplats.

Intressant detalj: Internet Explorer för Mac behandlas på detta sätt.

Mellan raderna antyds att skärmläsare hamnar i denna kategorin. Detta är inte alltid lyckat, eftersom en del javascript kan vara till glädje även för dem.

A-grade

Dessa 27 webbläsare (varianter inräknade) är den absoluta huvudgruppen, och täcker 96% av användarna. Webbplatserna testas noga med dem, för att säkerställa att de fungerar som de skall.

(En erfaren testare kan säkert minska antalet tester genom kunskap om till exempel när det är nödvändigt att testa Firefox med olika versioner av operativsystemet och när man kan nöja sig att testa bara en.)

X-grade

Detta är webbläsare som är för små, för få eller på något annat sätt för udda för att komma med på C-gradens “säkra lista” eller i huvudgruppen. Ungefär 1% av användarna hamnar här.

Här har Yahoo tagit det något kontroversiella beslutet att behandla dem som fullt kapabla webbläsare, och skicka stilmallar, javascript etc. till dem. Det betyder (i sällsynta fall) att äldre eller buggiga webbläsare (läs: mobiltelefoner) som inte är med på C-listan kan få kod de inte alls klarar att hantera. Men det betyder också att splitternya och nishade webbläsare inte behandlas som andra klassens medborgare utan direkt får en chans att visa vad de går för.