Användbarhetsboken har blivit billigare. Adlibris tar numera 280:- (inbunden, inte häftad som det står på sajten), medan Bokus tar 295:-.

En ny våg av kommentarsspam har drabbat sajten, så jag har kopplat bort möjligheten att kommentera tills vidare.

Användartester av hjälp-funktionen i Microsoft Office visar att den mest utnyttjas av experter. Nybörjare och mellannivåanvändare klickade istället runt och experimenterade – och ignorerade i hög grad hjälpen

Jensen Harris, som gjorde testen, ger några teorier om varför:

• Bara experter känner till de “magiska” orden som tar fram det man söker efter.
• Hjälp-funktionen är inte designad för hjälpa användaren lära sig programmet, den är till för när man behöver lösa ett specifikt problem.

• Hjälp-funktionen anknyter inte på något sätt till att experimentera sig fram. Den har sitt eget fönster och sin egen applikation och relaterar inte alls till vad användaren faktiskt gör.

Själv skulle jag bland orsakerna vilja lägga till det synnerligen spretiga resultat som en sökning i Office hjälp ger. Man får upp en stor mängd resultat som handlar om allt mellan himmel och jord där det stora flertalet ofta inte alls har med problemet att göra.

“Få en gratis Volvo om Du skriver abbonemang med Shell på 138 månader med förhöjd månadsavgift 3000 kr och fri bensin upp till 8 liter, därefter 60kr/liter och Volvon stannar om Du försöker tanka Statoil. Och Volvon går att ta bilder med genom kameralins i kylaren. Och man kan skicka bilderna till andra bilar på motorvägen (om dom har Bluetooth).”

Tor kommenterar mobiltelefonabonemangen.

Finlands motsvarighet till 24-timmarswebben är Kvalitet på webben. Den har bland annat ett intressant utvärderingsverktyg för att göra en mångsidig bedömning av webbplatsens kvalité.

När jag nu ändå är inne och klagar på Skatteverkets ändringsformulär, vill jag även visa detta felmeddelande:

(Klicka på bilden för att se den större)

Datorn har hittat mellanslag i telefonnumret. Men istället för att acceptera dem (och låta numret vara lättläst), eller i värsta fall rensa bort dem, läxar den upp användaren för att hon inte skrivit dem i ett format som passar databasen.

Skatteverket har skapat sin egen variant av hur man gör en ändring.

Det normala beteendet på webben är att man fyller i något i ett fält och sedan klickar på en knapp som till exempel heter “Ändra”.

Men Skatteverket har vänt ut och in på detta. Det går inte att fylla i något i de tomma fälten. För att kunna ändra något måste man först klicka på knappen “Ändra” – som låser upp fälten. Sedan kan man fylla i telefonnummer i fälten och spara dem.

Det är egentligen inget fel på Skatteverkets ordning. Men att så uppenbart gå på tvärs mot hur användarna är vana att ett formulär fungerar, kan knappast leda till något annat än att väldigt få faktiskt fyller i de där telefonnumren.

456 Berea Street ger en utmärkt tiopunkterslista över varför man skall använda webbstandarder.

Användare följer inte instruktionsboken. De hittar sätt som fungerar, och håller sig sedan till dessa, hur oortodoxa de än är.

3 december kunde man i SvD läsa om en polischef som ringt till sin egen mobil från tjänstetelefonen och sedan lagt av luren. Inte, som man först trodde för att få bonuspoäng, den möjligheten fanns inte. Istället förklarar polischefen att han gjorde det för att "blockera tjänstetelefonen och få arbeta ostört".

Jag har ingen aning om de egentliga fakta i målet. Men det är inte svårt att tänka sig en människa klämd mellan orimliga krav i en arbetsmiljö där att något prioriteras inte betyder att något annat blir mindre viktigt, och där han på grund av teknik eller policy inte ens kan stänga av sin telefon och få en sammanhängande arbetsperiod för att beta av högarna.

Polischefens sätt att lura teknik och regelverk och få sitt jobb gjort kostade 17.000, och han har åtalats för olovligt brukande. Han är nu sjukskriven för utmattningsdepression.

Så du vill ha en ny telefon. Om du går in på Sony Ericssons sajt kan du välja från en förteckning som denna:

Om stil betyder allt och funktion inget, är detta ett relevant sätt att presentera telefoner. Men en användare som är intresserad av vad telefonen också kan göra, får ingen ledning av denna navigation. Hon tvingas gå in på varje telefon och sedan tillbaka till förteckningen för att kunna gå till nästa. Så kallad jojo-navigation.

Jared Spool om jojo-navitgation och varför bokstavsordning ofta inte är bättre än att ordna saker slumpmässigt (på engelska kallas jojo-navigation pogosticking, vilket i svensk översättning blir ungefär ‘kängurustyltning’).

Our analysis of user tests shows that pogosticking rarely results in the users finding what they are looking for. In our studies of e-commerce sites, for example, 66% of all purchases happened without any pogosticking at all — the users purchased the first selection they chose from the gallery two-thirds of the time. And when users did pogostick, the more they did so, the less they purchased.

We’ve found this extends to non-e-commerce sites as well: our studies show that users who don’t pogostick find their target content 55% of the time, where as those who do pogostick end up only succeeding 11% of the time.

Motsvarande i Användbarhetsboken: jojo-navigation (“Kombinera förteckningar med ‘nästa sida’-länkar”), sid 144, bokstavsordning (“Sortera det som är relevant”) sid 189 och viktighetsordning sid 185.

“When users are searching for content on a site, each page they encounter must do one of two things. Either the page provides the content they are seeking or it delivers them closer to the page that does.”

Jared Spool gör ett försök att systematisera vilka olika sorters navigationssidor som finns, och kommer fram till 8 typer:

• Content Pages – målet för navigationen.
• Galleries – motsvarar ungefär Användbarhetsbokens förteckningar (sid 142).
• Departments – motsvarar ungefär Användbarhetsbokens introduktioner (sid 145).
• Stores – i det närmaste självständiga avdelningar. Förekommer på riktigt stora webbplatser.
• Gallery-level Search Results – motsvarar sökresultat (sid 210).
• Department-level Search Results – avdelningsindelade sökresultat (sid 213).
• Search Entry Page – själva gränssnittet för sökningen. Ibland en egen sida men oftare en sökruta på alla sidor (sid 207).

• Home Page (Landing pages) – sidan användaren börjar på. Spool betonar att detta kan vara vilken sida som helst på webbplatsen, inte nödvändigtvis det som webbmakaren gjort som ingångssida (sid 77).

En märklig lucka i Spools resonemang är att han inte alls tar att den vanligaste formen av navigation är menyn, som låter sidorna spela två roller – de har innehåll och samtidigt navigation (sid 128).

Bland universitetskurser man inte visste att de fanns noterar vi Uthålliga små avlopp. Låter gulligt på nåt sätt, skulle kunna vara med i Bolibompa.

E-nämnden har kommit med en vägledning om vilken information som en myndighet måste lämna, och hur den skall utformas.

I exempelwebben kan man också se de symboler som tagits fram för att legitimera sig, skriva under, skicka handlingar etc.

Enligt en studie av City & Guilds förlorar en genomsnittlig kontorsarbetare en månad om året åt att försöka förstår ny teknk utrustning som datorer, mobiltelefoner etc. och att få dem att fungera.

Studien bör dock läsas med viss skepsism. City & Guilds är ett utbildningsföretag och har ett intresse i att betona betydelsen av utbildning.

Designing in Hostile Territory - BusinessWeek ger tips om hur man hanterar internpolitiken i organisationer där design har svårt att hävda sig.

I ett försök att motverka att användare blir lurade har flera webbläsartillverkare kommit överens om ett antal säkerhetsdetaljer som kommande webbläsare skall stödja. En av dem är att pop-upfönster alltid kommer att ha adressfältet synligt. Värt att tänka på om man utvecklar webbapplikationer eller liknande som litar till javascript för att ta bort webbläsarens kontroller.

Performancing är en blogg om att blogga. Låter litet inkrökt, men syftet är “Helping Bloggers Succeed” och den ger många handfasta råd.

Bland annat en intressant serie med recensioner av olika bloggverktyg (till exempel av min favorit: Drupal).

Uppfinningsrikedomen hos dem som parasiterar på Internet för att tjäna pengar är stor. Senaste fenomenet: spam-bloggar.

En spam-blogg är en blogg som skapas automatiskt med innehåll som plockas från RSS-strömmar, med hjälp av mer eller mindre intelligenta program som väljer ut inlägg utifrån nyckelord. På så sätt hålls de levande och aktiva, har en chans att placera sig högt på Google. Vilket i sin tur ger bra möjligheter att få välbetalda AdSense-annonser. Sedan kan sajtskaparen antingen dra in pengar från de besökare som kommer, upptäcker att bloggen är skit och klickar på en annons för att komma vidare inom ämnet, eller själv arrangera ett nätverk av klickare.

Det är ingen marginell företeelse. Enligt David Sifry på Technorati utgör spam-blogginlägg 18% av allt nytt blogginnehåll på webben.

Värdecentrerad design är en modell som försöker balansera två viktiga sidor av designprocessen: det måste finnas något att vinna både för den som skapar något och för den som använder det.

Artikeln är lik många andra i Business+Design-bloggen: spännande idé men lyckas inte gräva särskilt djupt.

Jag vet inte hur många batterieleminatorer jag har, men många är de. Var och en av dem avsedd för en viss apparat – men aldrig står det på dem vilken apparat, och ofta är det helt olika tillverkarnamn på eleminator och den maskin de är till för. Så man tvingas testa sig fram för att se vilken som passar var, och får hoppas att man inte råkar plugga in för mycket volt och bränner sin hårdvara.

Men nu finns hopp om att så småningom åtminstone delvis slippa dem. Allt fler ting har börjat använda USB-sladden som strömkälla. Några av dem hör definitivt hemma i kategorin onödiga prylar – som en USB-driven pennvässare, akvarium, kaffekoppsvärmare eller discokula. Men också mer användbara ting kan kopplas till och får sin ström från USB-porten, till exempel några av Nokias och Sony Ericssons telefoner, och Jabras blåtandshandsfree.

Artikel som går igenom handikappstandarden WCAG och Googles tips om hur man bör göra sin sajt sökbar – och konstaterar hur lika de är.

Ett nytt typsnitt, Segoe UI, skapat för att vara lätt att läsa på skärm, är på väg från Microsoft. Intressant, inte minst eftersom bolaget har skapat de tre bästa (eller åtminstone mest allmänt använda) typsnitten för skärm – Verdana, Georgia och Tahoma.

Snittet är speciellt gjort för att se bra ut med ClearType, Microsofts teknik som gör bokstäver på skärm suddigare och därigenom paradoxalt nog lättare att läsa. Vilket gör att det kanske inte alls blir någon större framgång på andra plattformar än Windows.

Design Choices Can Cripple a Website. Intressant artikel där tre olika sorters design testats i en så kallad A/B-test - där olika sidor presenteras för olika användare, och man ser vilken sida som ger bäst resultat (försäljning i detta fall).

Planning for User Research Success trycker på vikten av att planera användbarstudierna. Mycket är självklarheter, men den kan fungera som checklista, så man inte missar någon viktig aspekt.

Till Free Usability Advice kan man ställa frågor om användbarhet och få svar. Det blir litet som en blogg - men istället för att handla om avsändarens intressen drivs den av vad läsarna vill veta.

Det har varit en kaotisk vecka, men nu har vi flyttat till Malmö. Familjen kommer att bo här, och själv kommer jag att dela min tillvaro mellan Malmö och Stockholm. Helt Enkelt kommer att fortsätta ha verksamhet på båda platserna.

Adressändring leker bort sina pengar på en fullständigt meningslös kampanjsite. Den är, som man skulle säga i USA, mental.

Ning är ett ställe där man enkelt kan skapa sin egen sociala applikation på webben.

När bloggarna gjorde det enkelt att skriva på webben började det plötsligt hända massor. Det skall bli intressanta att se vad som utlöses av att det plötsligt blivit enkelt att ordna gemensamma topplistor, hot-or-not etc. När det inte bara blivit enkelt att skapa information utan också interaktion.

Hur får man sin sajt att placera sig bra i Google? Här avslöjas hemligheterna. Nå inte riktigt kanske, men det är en intressant genomgång av vilka faktorer som påverkar placeringen, och hur viktiga de är.

Listan är dock inte okontroversiell, som synes av debatten på 456 Berea Street och SEOmoz

Ägg faller på råttfälla (vmw), Hund fångar kex (vmw) och vad som händer när en kub Jello träffar ett bord (vmw) är några av de fascinerande saker man kan se på Interesting High-speed (super slow motion) Video Clips