Köpa damsugarpåsar på Electrolux sajt skall man inte tro att man får lova att göra när som helst. Här finns reglerade öppettider, som i vilken butik som helst.

Först trodde jag att öppettiderna var ett resultat av ett girigt backupsystem, som ville ha butiken för sig själv när det gör backup. Men varför i så fall lägga den så att man tvingas stänga redan vid 23:00, när det ändå finns potentiella kunder vakna, och öppna vid 03:00? Finns det en koppling mellan damsugning och insomnia?

Men sedan såg jag att tiderna är annorlunda på helgen, så nu har jag ingen aning om vad motivet är.

Tack Fredrik Hed för tipset.

Tidigare om Electrolux: Electrolux makes life a little easier

Säkerhetsexpoert Bruce Schneier har analyserat 34,000 lösenord från MySpace. Tydligen har en del säkerhetstänkande nått ut till användarna, till exempel att det är bra att blanda siffror och bokstäver i lösenordet:

We used to quip that “password” is the most common password. Now it’s “password1.”

(“password” ligger nu på plats 4)

Men i rättvisans namn skall sägas att han också hittade klart svårgissade lösenord som till exempel “1ancheste23nite41ancheste23nite4.”

Största och snabbast växande grupp på MySpace är 35+, så det är uppenbart att MySpace inte längre är bara ett ungdomsfenomen

Lite mätfel kan det dock finnas, antalet 99-åringar är stort.

Let people paste your content on the walls of their virtual homes + 14 andra mer eller mindre tänkvärda.

Även vid förra teknikskiftet kunde det vara besvärligt med det nya gränssnittet…

Om nu någon trodde att bankavgifter har en koppling till vad saker kostar banken, kan detta citat från en före detta anställd vid Comerica Bank ge nya insikter:

“Comerica actually has “data miners” ... searching for customer usage patterns and pricing fees according to statistical analysis or a probable “hit rate”. They basically study “human nature” and create and price fees according to how profutable they can be !”

Kul att vandra runt med musen och upptäcka olika metoder.

Via “Beta Alfa”:http://betaalfa.polymono.net/2007/01/10/god-morgon-bloggsverige/

En utmärkt guide till hur man skriver alt-texter till bilder.

Finns det något bättre sätt att börja året än med knäppa dialogrutor

Fransmännen har inte riktigt accepterat att Internet slog ut deras älskade Minitel. Dateline Seoul kåserar om Frankrikes splittrade förhållande till nätet

Sometimes it gets more than absurd. This summer I was biking in the Southwest of France. We eventually ended up in Cap Ferret, a posh beach community south of Bordeaux, where the real estate is as expensive as in Paris. We went looking for an internet café.

Now, Cap Ferret isn’t the biggest town in France, far from it. But it is one of the major tourist destinations in the summer, and in season it has a lot of visitors. There was ONE (1) internet café in Cap Ferret. When we finally found it, my friend went in to check his e-mail.

He came out looking slightly unfocused, and told me what happened:
– They have ONE computer inside, he said. There is a waiting list. The nice lady said I could have it for half an hour, tomorrow at noon.

Räkna ut hur mycket ett klick är värt på din sajt

Ingenting man inte klarar med en miniräknare, men kan vara behändigt ändå.

- Jag målar linjer. Det är inte mitt jobb att flytta grenar.

Varningstext på kartongen till en leksakspony:

“Adults take note: Pony comes unassembled in box with head detatched. You may wish to not open the box around your children if they may be frightened by a box with a decapitated horse inside.”

Via “This is Broken”:http://www.thisisbroken.com/b/2006/11/furreal_friends.html

Why do we deliberately build things that confuse the people who use them?

Answer: Because the people want the features. Because simplicity is a myth whose time has past, if it ever existed.

Make it simple and people won’t buy. Given a choice, they will take the item that does more. Features win over simplicity, even when people realize that it is accompanied by more complexity.

Enkelhet är bra i teorin, men i praktiken säljer det inte, konstaterar Don Norman.

<q>-taggen – quotation – är ett bekymmer om man har ambitionen att skriva semantiskt korrekt html-kod. Den skall sätta ut citattecken runt det citerade, men eftersom Internet Explorer inte stödjer detta (ens i nya versionen 7), så blir det antingen fel där eller i andra webbläsare.

Mitt råd (t.ex. i Användbarhetsboken) brukar vara att i detta fall bryta mot standard, sätta ut sina citattecken själv och helt enkelt inte använda <q>.

I A List Apart presenterar dock Stacey Cordoni en bättre lösning, som både ger korrekt kod och ser till att citattecknen blir rätt.

Uppdaterat: Metoden är inte okontroversiell. Se Roger Johanssons (456 Berea Street) kommentar.

Det har väl inte undgågg någon att Telia klantat till det med ett nät i Malmö, så alla haft möjlighet att se vad de andra användarna på nätet har för sig

En skandal i sig, naturligtvis. Men den avslöjar också skrämmande saker om Telias support till sina bredbandskunder:

“Porrsurfare, bankkunder, chattare – alla typer av trafik har varit öppen för insyn i Bolinas nät. IT-konsulten Dan Egerstad kom på läckan i tisdags på sina egna datorer hemma i lägenheten vid Nobeltorget.

– Uppkopplingen var extremt seg. Sedan upptäckte jag att mina egna datorer bromsades av att det kom massor med inkommande trafik från andra datorer i nätverket.

Han ringde till Telias support, om har hand om Bolinas nät.

– De svarade bara att det måste vara fel på mina egna datorer. Jag försökte förklara att jag jobbar med it-säkerhet och att felet ligger någon annan stans.

Telia gick motvilligt med på att göra en större felsökning.

– Den fick jag besked om dagen efter. Enligt detta sms är det inget fel på nätet, säger Dan Egerstad och visar meddelandet på sin mobiltelefon.” Sydsvenskan.se

Här har vi ett fel där alla dator som är inkopplade på nätet bombarderas med inkommande trafik från alla andra datorer. Hur Telias support burit sig åt för att inte upptäcka det är ett mysterium. En slutsats som ligger nära till hands är att de inte gjort någon felsökning alls, utan bara legat på ärendet ett dygn och sedan skickat sitt sms om att det inte är något fel på nätet.

Cameron Moll tar upp frågan om vilken bredd man skall sikta på när man designar för 1024-skärmar. Missa inte diskussionen, där det finns många intressanta inlägg, eller uppföljningsartikeln.

Via 456 Berea Street (som också har länkar till flera andra artiklar om ämnet).

Kuler är en sajt där man hittar färdigkomponerade färgpaletter. Mycket som är gräsligt naturligtvis, men också en del riktigt fina.

Där finns också en bra uppsättning verktyg om man hellre komponerar en egen palett.

Boxes and Arrows skriver om lågintensiva navigationselement – sådana som användaren normalt inte uppmärksammar, men som ändå kan ge henne en känsla för om hon är på väg åt rätt håll.

Egentligen handlar artikeln om webbnavigation, men den tar sin avstamp från pendeltågen i Tokyo, där stationerna fått varsin egen melodi.

To daily commuters, the station melodies augment the existing ambient landscape (going through tunnels, turning corners, large landmarks, etc.), so despite not necessarily paying attention to the visual cues around them, travelers subconsciously start building up a “landscape” of their journey based on these audible inputs. They quickly learn the melody of their final destination terminal (it is played incessantly as they wait on the platform for their return journey), and soon recognize the melody of the terminal that precedes theirs. After long-term use of the same route, commuters build up a unique chain of melodies that accompany them on their way home.

Det har en slående likhet med de sånglinjer som Australiens aboriginer använder för att hitta. Sånger som är kartor, som binder samman geografiska landmärken och berättar hur vandringsstråket går.

the whole of Australia could be read as a musical score. There was hardly a rock or creek in the country that could not or had not been sung. Bruce Chatwin, The Songlines

Mer om sånglinjer i Tesugen och Wikipedia.

Mycket intressant ögonkameraundersökning av vilken placering av etiketter som fungerar bäst.

Allra bäst fungerade att sätta etiketten vänsterställd alldeles ovanför sin kontroll. (Detta gör dock formuläret längre och kan ha nackdelen att användaren inte får överblick och tvingas rulla – en nackdel för användbarheten som inte vägts in i denna test.)

Näst bäst fungerade “julgranslayout”, att etiketterna sätts till vänster om kontrollen, men högerställs så att de hamnar så nära sin kontroll som möjligt. I Användbarhetsboken är jag kallsinnig till denna layout, men det verkar som att jag hade fel.

Intressant i testen är också att fetstil fungerade betydligt sämre än normalstil när etiketterna satt ovanför sin kontroll – förmodligen en effekt av att fetstilen kolliderar med den mörka överkanten på textfält.

Valboxar skiljde ut sig från de andra kontrollerna. De har mycket stor förmåga att dra till sig uppmärksamheten, och etiketten bör sättas inuti kontrollen, som den text som syns innan något är valt.

Jag kan aldrig motstå en riktigt elak recension. Som denna, av Microsofts nya musikspelare Zune, som hundlikt försöker vara musikindustrin till lags.

on the Zune Planet there’s no operation so simple that it can’t be turned into a confusing ordeal

the Zune Planet orbits the music industry’s Bizarro World, where users aren’t allowed to do anything that isn’t in the industry’s direct interests.

Via “Beta Alfa 2.0”:http://betaalfa.polymono.net/2006/11/26/undvik-microsoft-zune/

Trött på datorns miniräknare? Låt Google räkna åt dig.

Och i Firefox 2 är det ännu enklare:

http://www.anvandbart.se/system/files/firefox2-autocomplete-math.png” class=“border” />

Via “justaddwater.dk”:http://justaddwater.dk/2006/10/30/firefox-2-tip-autocomplete-in-search-box/

Usability in Asia bjuder på en mycket positiv genomgång av hur Ajax kan användas för att förbättre användbarheten.

Ett av de märkligare försöken att locka folk till annonser bjuder what.se på. I en del nyhetsartiklar är något eller några ord i brödtexten länkade och leder till sajtens jobbanonser. De verkar helt slumpmässigt utvalda, det finns inget samband mellan länkens text och vart den leder. (Se till exempel “gratis” i denna och “vardera får” här.)

Kanske kan det ge dem lite fler besökar bland platsannonserna. Men frågan är vad det i längden kostar sajten om användarna lär sig att länkarna på den inte är att lita på.

Avändarupplevelsebranschen sitter fast i en produktcentrerad, begränsa och ofta kontraproduktiv syn på vad användarens upplevelse är, och designar inte för användarnas verkliga behov. Det handlar inte om huruvida skon är enkel att knyta eller ger superb dämpning i hälen, det handlar om “Just Do It” – till och med reklammänniskorna har fattat användarnas behov bättre än användbarhetsmänniskorna.

UXmatters propagerar för en mer holistiskt syn på design, och introducerar ett ramverk som stöd för design som möter mäniskors behov och begär.

Portaler var hett när webben kom på nittiotalet. Förhoppningsfulla företag plöjde ner miljon efter miljon i portaler, med visionen att vara den port som besökarna kommer till internet via. Alta Vista försummade till och med att försvara sin position som ledande söksajt, i en satsning på att istället bli en ledande portal.

Men besökarna uteblev. Och portalerna föll i vanrykte.

Men nu är portalen på väg tillbaka, hävdar Micro Persuasion. Det beror på att den web 2.0-tekniken gör det möjligt att låta användarna bygga upp dem utifrån sina egna intressen, istället för att pressa på användarna ett i förväg uttänkt innehåll.

In the years since, the internet landscape has changed dramatically. For starters, we have the Long Tail. The web, with its abundant choices, has splintered into thousands of niches and sub-niches. Today, anyone can be a media company. And this has led to a — get this — portal renaissance.

Egentligen är det inte så intressant hur stora skärmar folk har – det som avgör vad de ser av våra webbsidor är ju hur stora de har sina webbläsare.

Baekdal.com har kartlagt vilka webbläsarstorlekar folk använder. Jag har länkat till hans och andras undersökningar tidigare, men nu har slutresultatet kommit och innehåller flera intressanta slutsatser.

Den absoluta majoriteten låter webbläsaren ta upp hela skärmen.

Användare med en skärmbredd på upp till 1280 px låter webbläsaren ta upp hela fönstret, det är först vid större skärmstorlekar som man ser en tendens till att inte låta browsern ta hela bredden.

Undersökningen visar också vilken höjd man kan räkna med – viktigt när man skall bedömma vilket material på sidan som hamnar över vecket, det vill säga som syns utan att användaren måste scrolla. Nästan alla användare – oavsett hur stor skärm de har – utnyttjar så mycket höjd som skärmen tillåter.

Baekdals slutsats:

if you want to design for 95% of your visitors you need design for no more than 776×424px (fixed layout) – or between 720×400px to 1408×912px (fluid layouts)

Undersökningen bygger till allra största delen på data från modesajter, ca 60% av besökarna kommer från Europa, 30% från Nordamerika.

Via justaddwater.dk

Webbdesign blir alltmindre en fråga om att designa enskilda sidor och alltmer om att designa flöden. Därför blir prototypen ett allt viktigare verktyg, på skissens bekostnad.

Ett problem med prototyper är dock att det lätt bara blir en beskrivning av hur webbapplikationen fungerar när allt går som det skall. The Interaction Designer’s Coffee Break lär ut hur man gör prototyper för de fall när det går fel.

Paketspråning på webben ser idag oftast ut som råa dumpar ur databasen, där man får leta efter det viktiga bland en massa irellevanta data. Baekdal har en användbarare idé om hur paketspråning borde utformas:

Use ‘rel’ and ‘hreflang’ for translations. Links to alternate language versions should use rel=“alternate” and e.g. hreflang=“es” for the Spanish version. The alternate rel value signifies an alternate version of the current page, and hreflang signifies the language of the page at the href (in contrast to the lang attribute which signifies the language of the contents of the element.).

8 steps to serving better (X)HTML