Sajt och bok om hur man gör e-handel användbar.

De där tecknen man sätter in i webbsidans titel för att få den snyggt uppdelad – hur låter de egentligen för en skärmläsare ?

Mer om titeluppdelare

Web Accessibility for Dyslexia har en rad konkreta råd om hur man gör webben lättare för användare med lässvårigheter.

Retorik är ett hantverk. Och som alla hantverk kan den utföras mer eller mindre bra. I DN Debatt idag finns ett intressant exempel på ett riktigt retoriskt fuskbygge när fyra flygbolagsdirektörer beklagar sig över en ny flygskatt.

Överdrivet exempel

Den inleds som en gisten farstutrapp:

“Förslaget om en ny skatt gör en tur och returresa med flyg mellan Luleå och Malmö 1.120 kronor dyrare för en tvåbarnsfamilj.”

Säkert tänkt att uppröra. Men den retoriska signalen blir istället: om de måste ta till ett exempel med så många personer och så lång flygsträcka som möjligt, så är det nog inte så farligt egentligen.

Falsk slutledning

Artikeln ger också ett exempel på den retoriska klassikern falsk slutledning:

“En ny flygskatt drabbar vanliga svenskar och den drabbar miljön. ... Färre kommer att resa kollektivt och fler kommer att ta bilen.”

Flyg är ett kollektivt färdmedel
Kollektivtrafik är miljövänligt
Slutsats: flyg är miljövänligt

Självmotsägelse

Vi får också ett fint exempel på ett resonemang som ogenerat motsäger sig själv:

“[Flygskatten] har inget med grön skatteväxling att göra, utan handlar enbart om att brandskatta flyget för att få råd med nya avgifter. Dyrare biljetter leder till att färre flyger, med färre avgångar som följd.”

Det är kanske dags att ge copywritern enkel biljett.

Ett problem för webbmakare med tillgänglighetsambitioner har varit att skärmläsare (alltså webbläsare för blinda) är dyra. JAWS, den populäraste skärmläsaren kostar från $900 och uppåt. Det har därför varit svårt att hålla sig med en för att testa.

Nu finns dock ett par gratisalternativ. De kan kanske inte helt ersätta att testa med den webbläsare som användarna har – men är oändligt mycket bättre än att inte testa alls.

Fangs är en JAWS emulator, som visar det JAWS skulle säga. Föredrar man att få det uppläst kan man lägga till Foxy Voice.

För Firefox finns också en fri skärmläsare, Fire Vox.

Det finns mer än ett sätt att formatmalla en tabell. (Klicka på de olika designnamnen.)

Nu finns boken även på AdLibris (286:) och Bokus (328:).

Jag förstår inte entusiasmen för Skype. En telefon som det är gratis att ringa till - finns det någon anledning att tro att den inte snart kommer att ringa i ett, med inspelade erbjudanden om Viagra och bröstförstoringspiller?

Google har startat en speciell sökning på bloggar (26.737 användbarhetsträffar när jag sökte). Och man kan prenumerera på resultatet som RSS, så man kan ständigt hålla sig informerad om vad världens bloggare tycker i ämnet.

Användbarhetsboken kan köpas från Studentlitteraturs webbplats.

Där finns också en innehållsförteckning.

Peter Morville (mest känd för att han var en av författarna till isbjörnsboken Information Architecture) har nu skrivit en lemurbok om Ambient findability – hur man designar för att bli hittad – och startar i samband med den en blogg om sökbarhet, hittbarhet och andra närliggande ämnen.

Vad gäller själva boken så blir jag litet avskräckt när jag läser beskrivningen på Amazon. Det låter mer som ett uppkok på en C-uppsats än som en bok man har nytta av.

Ok, det är väl lika bra att erkänna det först som sist. Den här webbplatsen lever inte upp till sina egna ideal. Det finns mycket här som kunde vara både användarvänligare och tekniskt bättre. Men den dras med samma problem som många andra webbplatser: brist på tid och pengar. Att skriva böcker är kul men inte lönsamt - inte ens när man skriver om användbarhet. Så webbplatsen är ett fritidsprojekt. Allteftersom jag hinner fixa till den kommer den att bli bättre.

Usability news har undersökt vilken radlängd som fungerar bäst på skärm och kommer till en förvånande slutsats: 95 tecken per rad gav bäst läsning.

Detta avviker radikalt från trycksakstypografi, där rader runt 45-60 tecken ger den bästa läsningen.

Att litet längre rader fungerar bättre på skärm är visserligen inte förvånande, det finns två saker som talar för det:

• Webbtext avstavas inte, så den verkliga spaltbredden blir mindre än maximala antalet tecken per rad

• Längre rader gör att man mindre ofta behöver rulla sidan, något som är mycket störande för läsningen

Men att skillnaden är så stor är överaskande. Och gör att det råd om 50-70 teckens bredd som jag ger i Användbarhetsboken ser ut att vara alldeles för försiktigt.

Dock skall man vara medveten om att detta är en enskild undersökning, och som det står i artikeln har man fått ganska olika resultat från olika försök.

Uppdatering: Mer om ämnet i Le blog personnel

Första handbundna exemplaret av "Användbarhetsboken" kom just. Om ungefär en vecka kommer den på riktigt.

Om du skickar din mailadress till anvandbarhetsboken@heltenkelt.se, så skickar jag ett mail när boken kommit, som berättar var man kan få tag på den. (Din adress kommer bara användas för att skicka det mailet, sedan utplånas registret)

I tidningen "Forskning & Näringsliv" ger en säkerhetsexpert råd till användarna:

"Gå över säkerheten på datorn minst en gång i veckan"

Det var väl mesigt. Vore inte ett rimligt krav att vi skippar tandborstningen och går över säkerheten varje kväll.

Serie artiklar som försöker utforska vad sökning egentligen är och vilken roll den har. Artiklarna är litet tunna, men bland kommentarerna finns flera intressanta länkar.

Det tar ungefär 4 minuter att montera en dator i dagens supereffektiva fabriker. Av dess kan ungefär en halvminut - mer än tio procent av tiden - gå åt till att sätta fast de där fula små klisterlapparna som berättar att det är Windows och "Intel Inside".

Varumärkets andel av produktens värde har uppenbart ökat. (Källa: Ny Teknik)

Som alla bra tjänster blir också fotosajten Flickr använt på oväntade sätt. Till exempel för att ladda upp bilder av gränssnitt och sedan diskutera dem.

Det har kommit en våg av kommentarspam, så jag har tillfälligt kopplat bort möjligheten att kommentera. Den återkommer efter sommaren när jag inte sitter med modem och har bättre möjligheter att rensa.

En närmast poetisk upplevelse bjuder Interflora på när det blir fel.

Skönt för örat. Men omöjligt att lista ut vad som egentligen gick fel och om man kan göra något åt det.

sudokumentation – ofärdig dokumentation där användaren får fylla i luckorna själv.

Detta från Svensk Adressändring är en god kandidat till titeln Sveriges värsta felmeddelande:

Klicka på bilden för att se det i sitt sammanhang.

Ingenstans i formuläret markeras vilken uppgift som är fel, så användaren förväntas tydligen ge sig ut på en vild jakt efter det – samtidigt som man upplyser henne om att det kanske inte alls är ett fel hon kan påverka.

Bara någon som är mycket elak eller mycket lat kan skapa ett sådant felmeddelande.

Anders Lotsson ger sig i dagens Computer Sweden på att försöka förklara skillnaden mellan data och information, och landar i (eller svävar åtminstone i närheten av) att data är enkla fakta, medan information är data insatt i ett sammanhang.

Jag tror han missar den viktigaste skillnaden. Förr sysslade man med ADB – automatisk databehandling. De som ville särskilja sig från detta och vara mer avancerade började istället syssla med IT – informationsteknologi. Någon egentlig skillnad på själva jobbet är det inte.

Nu börjar också informationsteknologi bli slitet, så de som vill litet mer har börjat glida över mot att tala om KM – knowledge management. Numera kan man till och med se litet mer avancerade hårddiskar marknadsförda som “kunskapslagring”.

Det är därför det inte finns några klara definitioner på hur data, information och kunskap skiljer sig från varandra. De behövs inte, det enda man behöver veta är att det ena är finare än det andra.

“Välkommen till Min Info. Från den här webbplatsen kan du…”.

Vems information är det, egentligen? Den kan inte vara min, eftersom texten konsekvent talar till mig (“välj”, “din”, “du”). Men vem är då denna anonyme vars information det tydligen är? Steve Jobs?

(Skärmdumpen är från Infontology, som undrar över varför det är så sensationellt att inloggningen lyckades.)

Tidigare notiser om svårigheterna att skilja på mitt och ditt

Jag skriver en bok om användbarhet, som skall komma ut på Studentlitteratur efter sommaren.

Nu behöver jag fler ögon som tittar på texten och ge feedback och kritik. Därför kommer jag att lägga ut delar av boken här på Användbart. Läs och tyck!

Mer om bakgrunden till boken och lästips.

Delarna kommer att dyka upp här i bloggen (det bör t.ex. dyka upp en härovanför alldeles strax).

Intresseorganisationen för oss som ofta har fel.

Det finns flera ställen som rapporterar om webbläsarstatistik, men de brukar vara baserade på amerikanska sajter. Att få svensk statistik är svårare. Därför tänkte jag dela med mig av den här, som Kjell Winlund på Skatteverket haft vänligheten att ställa samman åt mig.

Statistiken är från http://skatteverket.se. Jag kan bara spekulera om hur representativa deras besökare är för internetsverige, men det förefaller rimligt att gissa att de är en av de bättre källorna om man vill se vilka webbläsare folk i allmänhet har. Förmodligen är dock företagsbesökare överrepresenterade.

|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Webbläsare       | besökare april  | träffar april   | besökare april  |
|                 | 2005            | 2005            | 2004            |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Internet Explorer| 91 %            | 93 %            | 94 %            |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Mozilla (Firefox)| 5 %             | 3,6 %           | 1,3 %           |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Safari           | 0,9 %           | 0,8 %           | 0,6 %           |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Opera            | 0,4 %           | 0,3 %           | 0,4 %           |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Netscape         | 0,6 %           | 0,5 %           | 1,2 %           |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|
|Other Netscape   | 1,6 %           | 0,2 %           | 1,6 %           |
|compatible       |                 |                 |                 |
|-----------------+-----------------+-----------------+-----------------|

Forskare bygger system för fjärrberöring.

‘The team is investigating the possibility of “internet hugging” and plans to develop an advanced haptic suit for humans, which will incorporate tiny air sacs, compressors and valves to impart a “high-fidelity” feeling of being hugged.’

De har börjat testa med hönor. Vad kommer härnäst? Människa-alligator-interaktion?

kom-entar – kommentar till en artikel eller blognotis där syftet inte är så mycket att kommentera som att få en förevändning att nämna adressen till den egna webbplatsen och därigenom få besökare dit.

Att designa är en sak. Att sälja in designen till kunden är en annan.

“every design presentation is inevitably, at least in part, an exercise in bullshit”