Förtroende (Hela kapitlet)
- Bör. 24-timmarswebben: Skall
- www.anvandbart.se/ab/ange-ansvarig
- Bör - undantag, se boken
- www.anvandbart.se/ab/ange-sidansvarig
- Skall - undantag, se boken
- www.anvandbart.se/ab/regelbunden-kontroll
- • Förhandsgranskning
-
Användarnas bidrag kan förhandsgranskas innan de syns på webbplatsen.
Nackdelen med detta är att de blir fördröjda, vilket kan lägga en hämsko på diskussioner och lusten att bidra.
Strävan bör vara att granskningen sker inom en timme (åtminstone under kontorstid).
Det finns också varianter av förhandsgranskning där man bara granskar vissa bidrag, till exempel kommentarer från användare som väljer att vara anonyma, eller de första fem debattinläggen från en ny användare.
- • Efterhandsgranskning
-
Bidrag kan också granskas i efterhand, och plockas bort om de är ärekränkande eller på annat sätt bryter mot lag eller god ton.
En sådan granskning måste vara regelbunden, typ varannan dag (rådgör med en jurist om hur tätt kontrollerna bör ske för att slippa legalt ansvar).
Det är lämpligt att bidrag som plockas bort inte försvinner spårlöst utan ersätts av en text som förklarar vad som skett och gärna även varför. Detta är speciellt viktigt i diskussioner där bidraget redan hunnit kommenteras.
- Skall - undantag, se boken
- www.anvandbart.se/ab/ange-aktualitet
Grundläggande för att webbplatsen skall bli använd är att användarna känner förtroende för den – att de förstår vem som står bakom och uppfattar innehållet som korrekt och aktuellt.
Den här avdelningen handlar om olika vägar att göra en webbplats som är att lita på.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
60.1.1 Det skall tydligt framgå vem som är utgivare till webbplatsen
Detta görs lämpligen genom att logotypen är väl synlig på alla sidor.
Om organisationen inte är allmänt känd bör det också finnas en text om förklarar vad den är, vad den vill etc., på eller länkad från ingångssidan.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
60.1.2 Gör det lätt att komma i kontakt med organisationen som står bakom webbplatsen
Adress, e-post och telefonnummer bör finnas på webbplatsen så att det är lätt för användaren att komma i kontakt med er. De bör ligga på ingångssidan och får gärna även finnas på alla andra sidor. De behöver inte ha någon framträdande plats utan kan läggas till exempel längst ner på sidan. Finns utförligare kontaktinformation på webbplatsen bör där också läggas en länk dit.
Det har uppenbara fördelar för förtroendet att avsändaren inte gömmer sig bakom webben utan går att nå även på andra sätt.
Det har också bonusfördelen att en av de vanligaste anledningarna till att människor besöker en webbsida är just att få tag på adressen eller telefonnumret – så genom att sätta dem på ingångssidan gör man det lättare för användarna.
Räkna inte med att alla som kommer till webbplatsen vet vad ni sysslar med eller vad syftet med den är.
En väl formulerad fras placerad intill logotypen kan göra mycket för att klargöra. En längre avsiktsförklaring kan också finnas på eller länkas från ingångssidan.
Bild 118. En väl vald fras intill logotypen kan göra webbplatsens syfte tydligt. (www.adlibris.se)
Det bör klart framgå vem som har det övergripande ansvaret för webbplatsen.
För webbplatser som följer 24-timmarswebben är detta obligatoriskt.
Alla webbsidor bör ha en kontaktperson med e-postadress (eller om man rädd för spam, länk till kontaktformulär) och gärna även telefonnummer, som besökaren lätt kan nå om hon har frågor eller påpekanden. Detta kan vara den som har hand om själva sidan eller någon som fungerar som kontakt för hela webbplatsen.
Skriv kontaktpersonens namn eller funktion (t.ex. ”ansvarig för skolsidorna”, ”redaktör” eller ”produktansvarig”).
Rutiner skall finnas så att e-post besvaras inom rimlig tid, också när den som har huvudansvaret är frånvarande.
Om namn sätts ut på sidorna skall det finnas rutiner och tekniskt stöd, så att dessa lätt kan ändras när den ansvarige slutar eller byter arbetsuppgifter. Samma sak gäller om det är funktionen som anges. Den får inte vara fast kopplade till en person utan skall lätt kunna kopplas om.
För webbapplikationer är detta inte alltid intressant (däremot kan det behövas en kontakt för att få hjälp med användning eller tekniska problem).
Information som är knuten till en person har allmänt en mycket högre trovärdighet och kommer oftare till användning än information där avsändaren inte är synlig.
Att visa vem som står bakom innehållet i en sida är speciellt vanligt på mediawebbplatser – säkert eftersom man från tidningsvärlden redan har traditionen att lyfta fram sina krönikörer och reportrar. Men det finns inget som hindrar andra webbplatser att också utnyttja den styrka som en personlig anknytning ger, och som en del av detta organisera informationen utifrån författaren. Se vidare Gör det lätt att hitta mer av samma författare, sid 173, och Använd bilder , sid 57.
Utöver råden nedan, se även språkråden i Språkgranska texter , sid 94, och Kontrollera stavning och grammatik, sid 94.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
61.1.1 Kontrollera regelbundet att innehållet stämmer och fungerar
Ett problem med många webbplatser är att de är som svarta hål. När väl informationen har sugits in i dem, ser den ansvarige aldrig den igen.
Även om metaforen är litet överdriven – det händer ju trots allt att man ser de sidor man har ansvar för – så är det ett stort problem att mycket felaktig, gammal eller överspelad information ligger kvar på webben.
För att bli av med den behövs systematiska sätt att göra den synlig för den som har ansvar för sidan.
Rutiner skall finnas så att sidorna regelbundet granskas. Hur ofta detta behöver göras beror på innehållets art och vikten av korrekthet. Det bör normalt göras minst en gång per år.
För att i praktiken kunna leva upp till detta råd krävs gott tekniskt stöd.
Om det inte är en mycket liten webbplats är det orimligt att kräva av webbredaktören att hon skall manuellt leta upp alla felaktiga sidor.
Idag är tyvärr nästan alla verktyg inriktade på att publicera aktuell information, men få tycks ha insett att avpublicering av inaktuell information är lika viktigt.
Bäst före
Ett sätt att angripa problemet kan vara att ge webbsidor ett 'bäst före'-datum – av samma slag som våra livsmedel är märkta med. Dock med skillnaden att det bara är synligt för producenten, inte för konsumenten. Det kan användas för att regelbundet, till exempel varje halvår, uppmana den som är ansvarig för en sida att granska den för att se om det finns anledning att uppdatera eller ta bort den.
Många publiceringssystem har funktioner för att automatiskt ta bort material vid en viss tidpunkt. Detta kan vara användbart för viss information, där det verkligen finns ett specifikt datum då den är överspelad. Det kan dock inte ersätta ett 'bäst före'-stöd, eftersom det för mycket information är omöjligt att i förväg veta exakt vilket datum den blir inaktuell. Att automatiskt och utan mänsklig granskning ta bort sidor är alltid förenat med risk att innehåll som fortfarande är giltigt och relevant plötsligt försvinner från webbplatsen.
Håll speciell koll på uppgifter som ofta ändras
För uppgifter som ofta ändras, till exempel antalet anställda eller specifika detaljer i verksamheten, kan man ha en uppsättning färdiga sökningar som någon har till ansvar att utföra regelbundet.
Även tidsbundna ord och fraser kan vara värda att söka på, till exempel ”ny”, ”nytt”, ”i år”, ”snart” och ”kommer att”.
När större ändringar sker, till exempel vid en omorganisation, en flytt eller då direktiv eller regler ändras, bör webbplatsen systematiskt sökas igenom efter uppgifter som blivit inaktuella.
Tydlig kontaktadress
I hög grad kan man också lita till användarna. Finns det en tydlig länk till en kontaktperson brukar de höra av sig när de upptäcker något fel. Se vidare Ange vem som är ansvarig för sidan, sid 338.
Alla sidor behöver inte kontrolleras
Sidor som inte primärt handlar om att förmedla information, eller där man kan förutsätta att informationens giltighet inte ändras (till exempel en historisk skildring) kan klara sig utan regelbundna kontroller.
Webben är en föränderlig plats. Tyvärr kan man inte lita på att sidor man länkat till finns kvar. Det är därför nödvändigt att kontrollera att länkar inte brustit.
Det är ett rimligt krav på ett publiceringssystem att det regelbundet och automatiskt gör denna kontroll och rapporterar trasiga länkar.
För att kontrollera manuellt finns en mängd olika verktyg. Se för tips.
Tyvärr är dessa verktyg inte helt pålitliga eftersom en del webbplatser numera inte ger ett felmeddelande (ett så kallat ”404”) när sidan saknas, utan istället bara visar en vanlig sida som berättar att sidan inte finns. Detta gör att du är tvungen att lita också till egen kontroll och till tips från användarna (se Ange vem som är ansvarig för sidan, sid 338).
Gör bara information som du står bakom och har för avsikt att publicera tillgängligt via webben.
Tänk på att så snart någonting finns på webben har sökmotorerna en anmärkningsvärd förmåga att hitta det. Detta gäller även dokument i andra format, t.ex. Word eller PowerPoint.
Sidor och webbplatser som är under uppbyggnad bör vara skyddade till dess de är redo för publicering. Att en sida inte är länkad till är inte ett tillräckligt pålitligt skydd.
Om det finns diskussionsforum, möjligheter för användare att kommentera eller andra sätt som utomstående kan bidra med innehåll, måste detta granskas. Du har ett juridiskt ansvar för det som står på webbplatsen och för att hålla regelbunden kontroll på detta.
Det finns två olika tidpunkter när granskningen kan ske.
Sidan skall ange ett datum med vars hjälp användaren kan bedöma hur aktuell den är.
Det finns flera olika datum att välja mellan (se Bestäm vilken av sidans tider som används, sid 170). Av dessa är vanligen senaste gången sidan granskades det mest relevanta – vare sig granskningen ledde till ändringar eller sidan var ok som den var. Är sidan nyutgiven används publiceringen som senaste granskningsdatum.
Ett mer ambitiöst alternativ är att ange två datum, dels när sidan är publicerad eller senast uppdaterad, dels när den senast granskades. Denna version förespråkas av 24-timmarswebben.
Tidstämpeln bör inte ändras för småändringar, utan ange senaste tidpunkten då väsentliga uppgifter ändrades eller då materialet granskades.
Det är sällsynt att det finns anledning att sätta ut klockslag. Datum ger nästan alltid precision nog.
Sätt inte automatiskt ut dagens datum på sidan. Det ger ett falskt intryck av aktualitet som snabbt genomskådas.
Sidor som inte primärt handlar om att förmedla information behöver inte följa detta råd. Det kan till exempel gälla för webbapplikationer.
Se även Var lagom exakt , sid 96, om datumformat.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
62.1.2 Bara giltig och relevant information skall finnas direkt tillgänglig på webbplatsen
Webbplatsen skall inte innehålla inaktuell eller överspelad information. I den mån sådan sparats skall den lyftas undan från den allmänna navigationen och sökningen. I Inaktuellt innehåll , sid 238, finns råd om hur inaktuellt material kan hanteras.
Många användare är oroliga för vad som händer med deras personliga uppgifter. Det är därför viktigt att bygga förtroende genom att berätta varför uppgifterna samlas in och hur de kommer att hanteras.
Se även Berätta hur webbplatsen använder permanenta kakor, sid 326.
Redogör för varför du samlar in uppgifterna och vad de skall användas till. Om det inte är självklart, förklara vad användaren har för fördelar av att lämna uppgifterna.
Var speciellt tydlig när du ber om en e-postadress. Många användare är rädda för att få mer spam och mycket försiktiga med att lämna ifrån sig den.
Ange i vilka sammanhang uppgifterna kommer att användas och vilka begränsningar det finns för hur de får användas. Berätta att uppgifterna inte kommer att användas för andra syften än de som de samlats in för (om det är sant). Om möjligt, ange hur länge de kommer att lagras. Lova inte saker du inte säkert har möjlighet att hålla.
Generellt kan sägas att användare är försiktiga med att lämna ifrån sig uppgifter om sig själva. Dels irriterar de sig över själva jobbet – att sitta och fylla i långa formulär är inte vad de kom till webbplatsen för att göra. Dels är de oroliga över hur uppgifterna kommer att användas.
Därför är kvalitén – eller för att tala klarspråk: sanningshalten – hos den data man får in ofta ganska låg.
En taktik för att hantera detta är att hålla ner antalet frågor, och koncentrera sig på den data som för ögonblicket behövs. Med tiden kan du sedan komplettera bilden. En användare som aldrig skulle drömma om att lämna ut sin adress när hon först registrerar sig på en webbplats, brukar inte ha något problem att göra det när hon ser en nytta med att svara på frågan – till exempel när hon gör en beställning som skall levereras till den adressen.
Om användaren är inloggad och uppgifter om henne redan finns i databasen, visa dem i formuläret så hon inte tvingas mata in dem igen.
Ge henne möjlighet att enkelt ändra uppgifter som blivit felaktiga.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
63.1.5 Använd en säker förbindelse när känslig information hanteras
Kryptera förbindelsen mellan webbläsare och server när känslig information hanteras – till exempel lösenord och kreditkortsnummer. En så kallad https-förbindelse har både ett konkret värde – det går inte att tjuvlyssna på den – och ett symboliskt – den visar användaren att du är varsam om hennes uppgifter.
Om det går att undvika, skriv inte ut känsliga uppgifter på webbsidan. Om det ändå görs, koda sidan så att den inte sparas i webbläsarens cache. (Detta råd står i motsättning till Låt bakåtknappen fungera, sid 202, men skyddet av användarens uppgifter väger i de flesta fall tyngre än bekväm funktion.)
E-posta aldrig känsliga uppgifter utan användarens uttryckliga tillåtelse.
