• Skall
• www.anvandbart.se/ab/saker-forbindelse

Kryptera förbindelsen mellan webbläsare och server när känslig information hanteras – till exempel lösenord och kreditkortsnummer. En så kallad https-förbindelse har både ett konkret värde – det går inte att tjuvlyssna på den – och ett symboliskt – den visar användaren att du är varsam om hennes uppgifter.

Om det går att undvika, skriv inte ut känsliga uppgifter på webbsidan. Om det ändå görs, koda sidan så att den inte sparas i webbläsarens cache. (Detta råd står i motsättning till Låt bakåtknappen fungera, sid 202, men skyddet av användarens uppgifter väger i de flesta fall tyngre än bekväm funktion.)

E-posta aldrig känsliga uppgifter utan användarens uttryckliga tillåtelse.

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/redan-vet

Om användaren är inloggad och uppgifter om henne redan finns i databasen, visa dem i formuläret så hon inte tvingas mata in dem igen.

Ge henne möjlighet att enkelt ändra uppgifter som blivit felaktiga.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/behover-veta

Generellt kan sägas att användare är försiktiga med att lämna ifrån sig uppgifter om sig själva. Dels irriterar de sig över själva jobbet – att sitta och fylla i långa formulär är inte vad de kom till webbplatsen för att göra. Dels är de oroliga över hur uppgifterna kommer att användas.

Därför är kvalitén – eller för att tala klarspråk: sanningshalten – hos den data man får in ofta ganska låg.

En taktik för att hantera detta är att hålla ner antalet frågor, och koncentrera sig på den data som för ögonblicket behövs. Med tiden kan du sedan komplettera bilden. En användare som aldrig skulle drömma om att lämna ut sin adress när hon först registrerar sig på en webbplats, brukar inte ha något problem att göra det när hon ser en nytta med att svara på frågan – till exempel när hon gör en beställning som skall levereras till den adressen.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/skydda-anvandaruppgifter

Ange i vilka sammanhang uppgifterna kommer att användas och vilka begränsningar det finns för hur de får användas. Berätta att uppgifterna inte kommer att användas för andra syften än de som de samlats in för (om det är sant). Om möjligt, ange hur länge de kommer att lagras. Lova inte saker du inte säkert har möjlighet att hålla.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/beratta-syfte

Redogör för varför du samlar in uppgifterna och vad de skall användas till. Om det inte är självklart, förklara vad användaren har för fördelar av att lämna uppgifterna.

Var speciellt tydlig när du ber om en e-postadress. Många användare är rädda för att få mer spam och mycket försiktiga med att lämna ifrån sig den.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/star-bakom

Gör bara information som du står bakom och har för avsikt att publicera tillgängligt via webben.

Tänk på att så snart någonting finns på webben har sökmotorerna en anmärkningsvärd förmåga att hitta det. Detta gäller även dokument i andra format, t.ex. Word eller PowerPoint.

Sidor och webbplatser som är under uppbyggnad bör vara skyddade till dess de är redo för publicering. Att en sida inte är länkad till är inte ett tillräckligt pålitligt skydd.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/bara-giltig

Webbplatsen skall inte innehålla inaktuell eller överspelad information. I den mån sådan sparats skall den lyftas undan från den allmänna navigationen och sökningen. I Inaktuellt innehåll , sid 238, finns råd om hur inaktuellt material kan hanteras.

• Skall - undantag, se boken
• www.anvandbart.se/ab/ange-aktualitet

Sidan skall ange ett datum med vars hjälp användaren kan bedöma hur aktuell den är.

Det finns flera olika datum att välja mellan (se Bestäm vilken av sidans tider som används, sid 170). Av dessa är vanligen senaste gången sidan granskades det mest relevanta – vare sig granskningen ledde till ändringar eller sidan var ok som den var. Är sidan nyutgiven används publiceringen som senaste granskningsdatum.

Ett mer ambitiöst alternativ är att ange två datum, dels när sidan är publicerad eller senast uppdaterad, dels när den senast granskades. Denna version förespråkas av 24-timmarswebben.

Tidstämpeln bör inte ändras för småändringar, utan ange senaste tidpunkten då väsentliga uppgifter ändrades eller då materialet granskades.

Det är sällsynt att det finns anledning att sätta ut klockslag. Datum ger nästan alltid precision nog.

Sätt inte automatiskt ut dagens datum på sidan. Det ger ett falskt intryck av aktualitet som snabbt genomskådas.

Sidor som inte primärt handlar om att förmedla information behöver inte följa detta råd. Det kan till exempel gälla för webbapplikationer.

Se även Var lagom exakt , sid 96, om datumformat.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/granska

Om det finns diskussionsforum, möjligheter för användare att kommentera eller andra sätt som utomstående kan bidra med innehåll, måste detta granskas. Du har ett juridiskt ansvar för det som står på webbplatsen och för att hålla regelbunden kontroll på detta.

Det finns två olika tidpunkter när granskningen kan ske.

• Förhandsgranskning

Användarnas bidrag kan förhandsgranskas innan de syns på webbplatsen.

Nackdelen med detta är att de blir fördröjda, vilket kan lägga en hämsko på diskussioner och lusten att bidra.

Strävan bör vara att granskningen sker inom en timme (åtminstone under kontorstid).

Det finns också varianter av förhandsgranskning där man bara granskar vissa bidrag, till exempel kommentarer från användare som väljer att vara anonyma, eller de första fem debattinläggen från en ny användare.

• Efterhandsgranskning

Bidrag kan också granskas i efterhand, och plockas bort om de är ärekränkande eller på annat sätt bryter mot lag eller god ton.

En sådan granskning måste vara regelbunden, typ varannan dag (rådgör med en jurist om hur tätt kontrollerna bör ske för att slippa legalt ansvar).

Det är lämpligt att bidrag som plockas bort inte försvinner spårlöst utan ersätts av en text som förklarar vad som skett och gärna även varför. Detta är speciellt viktigt i diskussioner där bidraget redan hunnit kommenteras.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/kontrollera-lankar

Webben är en föränderlig plats. Tyvärr kan man inte lita på att sidor man länkat till finns kvar. Det är därför nödvändigt att kontrollera att länkar inte brustit.

Det är ett rimligt krav på ett publiceringssystem att det regelbundet och automatiskt gör denna kontroll och rapporterar trasiga länkar.

För att kontrollera manuellt finns en mängd olika verktyg. Se www‌‌.anvandbart‌‌.se/‌‌ab/‌‌kontrollera-lankar för tips.

Tyvärr är dessa verktyg inte helt pålitliga eftersom en del webbplatser numera inte ger ett felmeddelande (ett så kallat ”404”) när sidan saknas, utan istället bara visar en vanlig sida som berättar att sidan inte finns. Detta gör att du är tvungen att lita också till egen kontroll och till tips från användarna (se Ange vem som är ansvarig för sidan, sid 338).

• Skall - undantag, se boken
• www.anvandbart.se/ab/regelbunden-kontroll

Ett problem med många webbplatser är att de är som svarta hål. När väl informationen har sugits in i dem, ser den ansvarige aldrig den igen.

Även om metaforen är litet överdriven – det händer ju trots allt att man ser de sidor man har ansvar för – så är det ett stort problem att mycket felaktig, gammal eller överspelad information ligger kvar på webben.

För att bli av med den behövs systematiska sätt att göra den synlig för den som har ansvar för sidan.

Rutiner skall finnas så att sidorna regelbundet granskas. Hur ofta detta behöver göras beror på innehållets art och vikten av korrekthet. Det bör normalt göras minst en gång per år.

För att i praktiken kunna leva upp till detta råd krävs gott tekniskt stöd.

Om det inte är en mycket liten webbplats är det orimligt att kräva av webbredaktören att hon skall manuellt leta upp alla felaktiga sidor.

Idag är tyvärr nästan alla verktyg inriktade på att publicera aktuell information, men få tycks ha insett att avpublicering av inaktuell information är lika viktigt.

Bäst före

Ett sätt att angripa problemet kan vara att ge webbsidor ett 'bäst före'-datum – av samma slag som våra livsmedel är märkta med. Dock med skillnaden att det bara är synligt för producenten, inte för konsumenten. Det kan användas för att regelbundet, till exempel varje halvår, uppmana den som är ansvarig för en sida att granska den för att se om det finns anledning att uppdatera eller ta bort den.

Många publiceringssystem har funktioner för att automatiskt ta bort material vid en viss tidpunkt. Detta kan vara användbart för viss information, där det verkligen finns ett specifikt datum då den är överspelad. Det kan dock inte ersätta ett 'bäst före'-stöd, eftersom det för mycket information är omöjligt att i förväg veta exakt vilket datum den blir inaktuell. Att automatiskt och utan mänsklig granskning ta bort sidor är alltid förenat med risk att innehåll som fortfarande är giltigt och relevant plötsligt försvinner från webbplatsen.

Håll speciell koll på uppgifter som ofta ändras

För uppgifter som ofta ändras, till exempel antalet anställda eller specifika detaljer i verksamheten, kan man ha en uppsättning färdiga sökningar som någon har till ansvar att utföra regelbundet.

Även tidsbundna ord och fraser kan vara värda att söka på, till exempel ”ny”, ”nytt”, ”i år”, ”snart” och ”kommer att”.

När större ändringar sker, till exempel vid en omorganisation, en flytt eller då direktiv eller regler ändras, bör webbplatsen systematiskt sökas igenom efter uppgifter som blivit inaktuella.

Tydlig kontaktadress

I hög grad kan man också lita till användarna. Finns det en tydlig länk till en kontaktperson brukar de höra av sig när de upptäcker något fel. Se vidare Ange vem som är ansvarig för sidan, sid 338.

Alla sidor behöver inte kontrolleras

Sidor som inte primärt handlar om att förmedla information, eller där man kan förutsätta att informationens giltighet inte ändras (till exempel en historisk skildring) kan klara sig utan regelbundna kontroller.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/framhav-personen

Information som är knuten till en person har allmänt en mycket högre trovärdighet och kommer oftare till användning än information där avsändaren inte är synlig.

Att visa vem som står bakom innehållet i en sida är speciellt vanligt på media­webb­plats­er – säkert eftersom man från tidningsvärlden redan har traditionen att lyfta fram sina krönikörer och reportrar. Men det finns inget som hindrar andra webbplatser att också utnyttja den styrka som en personlig anknytning ger, och som en del av detta organisera informationen utifrån författaren. Se vidare Gör det lätt att hitta mer av samma författare, sid 173, och Använd bilder , sid 57.

• Bör - undantag, se boken
• www.anvandbart.se/ab/ange-sidansvarig

Alla webbsidor bör ha en kontaktperson med e-postadress (eller om man rädd för spam, länk till kontaktformulär) och gärna även telefonnummer, som besökaren lätt kan nå om hon har frågor eller påpekanden. Detta kan vara den som har hand om själva sidan eller någon som fungerar som kontakt för hela webbplatsen.

Skriv kontaktpersonens namn eller funktion (t.ex. ”ansvarig för skolsidorna”, ”redaktör” eller ”produktansvarig”).

Rutiner skall finnas så att e-post besvaras inom rimlig tid, också när den som har huvudansvaret är frånvarande.

Om namn sätts ut på sidorna skall det finnas rutiner och tekniskt stöd, så att dessa lätt kan ändras när den ansvarige slutar eller byter arbetsuppgifter. Samma sak gäller om det är funktionen som anges. Den får inte vara fast kopplade till en person utan skall lätt kunna kopplas om.

För webbapplikationer är detta inte alltid intressant (däremot kan det behövas en kontakt för att få hjälp med användning eller tekniska problem).

• Bör. 24-timmarswebben: Skall
• www.anvandbart.se/ab/ange-ansvarig

Det bör klart framgå vem som har det övergripande ansvaret för webbplatsen.

För webbplatser som följer 24-timmarswebben är detta obligatoriskt.

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/tydligt-syfte

Räkna inte med att alla som kommer till webbplatsen vet vad ni sysslar med eller vad syftet med den är.

En väl formulerad fras placerad intill logotypen kan göra mycket för att klargöra. En längre avsiktsförklaring kan också finnas på eller länkas från ingångssidan.

Bild 118. En väl vald fras intill logotypen kan göra webbplatsens syfte tydligt. (www.adlibris.se)

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/kontaktuppgifter

Adress, e-post och telefonnummer bör finnas på webbplatsen så att det är lätt för användaren att komma i kontakt med er. De bör ligga på ingångssidan och får gärna även finnas på alla andra sidor. De behöver inte ha någon framträdande plats utan kan läggas till exempel längst ner på sidan. Finns utförligare kontaktinformation på webbplatsen bör där också läggas en länk dit.

Det har uppenbara fördelar för förtroendet att avsändaren inte gömmer sig bakom webben utan går att nå även på andra sätt.

Det har också bonusfördelen att en av de vanligaste anledningarna till att människor besöker en webbsida är just att få tag på adressen eller telefonnumret – så genom att sätta dem på ingångssidan gör man det lättare för användarna.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/tydlig-utgivare

Detta görs lämpligen genom att logotypen är väl synlig på alla sidor.

Om organisationen inte är allmänt känd bör det också finnas en text om förklarar vad den är, vad den vill etc., på eller länkad från ingångssidan.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/prioritera-anvandbarhet

Stirra dig inte blind på råa tidmätningar. Användarens upplevelse av hur snabb sidan är påverkas av fler faktorer än klocktid. Så upplevs till exempel en webbplats där användaren har framgång – det vill säga lyckas göra det hon kom för att göra – som betydligt snabbare än webbplatser där hon misslyckas.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/extrema-belastningar

En webbplats som blir uppmärksammad kan under en tid råka ut för mångdubbelt mer trafik än normalt. (På branschjargong kallas detta att bli slashdottad, efter den effekt som det kan ha på en webbplats att bli omnämnd och länkad från populära Slashdot .)

Det är sällan ekonomiskt rimligt att dimensionera webbservern för att klara dessa sällsynta och tillfälliga trafiktoppar. Däremot kan det vara klokt att vara förberedd för dem. Eftersom denna sorts trafik i allmänhet kommer snabbt och utan förvarning, måste motåtgärderna i princip finnas tillgängliga med en knapptryckning.

Exempel på motåtgärder:

• En förenklad layout, helt eller så långt som möjligt utan bilder (speciellt på ingångssidan, om trafiken kommer den vägen). Någonstans på sidan bör anledningen till att layouten bytts ut förklaras.

• Slå av all speciell anpassning till enskilda användare och alla finesser som kräver att servern slår upp eller räknar ut något innan sidan visas. Om möjligt, undvik helt att serva sidor från databas och lägg istället kopior av dem på hårddisk.

• Om det är en eller enstaka sidor som drar till sig den stora trafikmängden, flytta dessa till en separat server.

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/forladda

Om du med någotsånär träffsäkerhet kan förutse vilka sidor användaren kommer att gå vidare till, kan dessa förladdas. Webbläsare med stöd för detta kan då visa sidan nästan ögonblickligen.

Se www.anvandbart.se/ab/forladda för hur det hanteras tekniskt.

• Skall
• www.anvandbart.se/ab/snabb-webbserver

En hastighetsfaktor som får allt större betydelse är webbservern. Traditionellt har denna haft som uppgift att leverera färdiggjorda sidor, men i och med att publiceringssystem där sidorna skapas i flykten när de behövs blivit allt vanligare, har arbetsbördan på webbservern (och systemen bakom den) ökat. Detta gäller i synnerhet om sidorna anpassas speciellt för varje användare.

Ett underdimensionerat system kan ge extrema väntetider, så detta är definitivt viktigt att hålla ett öga på.

Formatmallar minskar mängden kod som webbservern behöver skicka jämfört med sidor kodade på äldre sätt, och gör leveransen snabbare. Se Använd formatmallar , sid 423 .

• Tips
• www.anvandbart.se/ab/viktiga-forst

En fördel med layout baserad på formatmallar är att man i hög grad kan styra vilken del av sidan som syns först, genom att lägga den först i HTML-koden.

Användarens upplevelse av hur snabb sidan är styrs av hur snabbt hon kan börja göra det hon kom för, inte av hur lång tid det tar för hela sidan att ladda. När hon väl börjat läsa, hinner webbplatsen nästan alltid ta fram resten av sidan innan hon behöver den.

Sökning och huvudnavigation bör laddas tidigt, följt av sidans huvudinnehåll. (Denna prioritering kan ifrågasättas, innehållet är ofta det viktigaste – men att kunna ta sig vidare kan också vara viktigt och dessa delar är små och laddar snabbt jämfört med innehållet). Sidospalter och olika former av alternativ navigation kan få en lägre prioritet, liksom sådant som ligger långt ner på sidan.

En faktor som måste vägas in jämsides med hastigheten är att undvika att sidans delar hoppar runt medan sidan laddas, eftersom detta urholkar den fördel användaren har av att kunna börja läsa tidigt.

Bilder

Bilder utgör ett kapitel för sig. De är ofta betydligt tyngre än HTML-koden, och därmed de stora hastighetsbovarna. Samtidigt stör det ofta inte användaren så mycket att bilder kommer senare, så länge text och navigation kommer på plats snabbt. Det är dock viktigt att de har width- och height-attributen satta, så att webbläsaren inte flimrar om sidan när bilden laddats ner.

• Bör
• www.anvandbart.se/ab/tio-sekunder

Ur ett användbarhetsperspektiv är nästan alla webbplatser för långsamma. Forskning visar att om användare får vänta mer än tio sekunder på en sida har de en klar tendens att börja gör något annat i väntan på att sidan skall laddas.

Det betyder att en sida som är färdig att tas i bruk inom 10 sekunder har betydligt större chans att hålla kvar sina användare än en som är långsammare.

Sidan behöver inte vara färdigladdad inom tio sekunder, det viktiga är att det som användaren kom för finns där - navigationen på en sida hon vill passera, början av innehållet på en sida hon vill ta del av.

Naturligtvis är 10 sekunder inte en absolut gräns, där allt är lugnt under den och katastrof över, utan mer en riktpunkt på en löpande skala.

Inte heller kan man sitta helt nöjd bara för att sidan är snabbare än dessa tio sekunder. För en riktigt bra användarupplevelse skall det inte märkas något avbrott alls, och för att uppnå detta måste sidan laddas på en tiondels sekund. Det är naturligtvis inte realistiskt med den bandbredd användare har idag, men det är det mål webben i ett längre perspektiv måste sträva efter.

Ett delmål som börjar närma sig det realistiska är att ladda sidan inom en sekund – som är ungefär den tid man har på sig innan användarens tanke vandrar iväg till något annat.

En slutsats man kan dra av detta är att inte låta de nuvarande tiderna bli en norm. Webben är fortfarande alldeles för långsam för människors snabba otåliga hjärnor. Snabbare förbindelser bör därför inte intecknas genom att göra tyngre sidor, utan användas för en snabbare användarupplevelse.

Förbindelsehastighet

Eftersom olika användare är uppkopplade till Internet med olika hastighet, blir en naturlig fråga vem man skall mäta hos för att se om rådet är uppfyllt.

I princip bör det vara hos dem i målgruppen som har långsammast förbindelse. Detta innebär i många fall modem . Det är naturligtvis utmärkt om man klarar tiosekundersgränsen för modemanvändare, men detta är ett mycket högt satt mål och kräver att sidan görs extremt enkel, vilket kan kollidera med andra krav på webbplatsen. Realistiskare är att försöka klara tidsgränsen för användare med en typisk bredbandsförbindelse på 0,5 Mb per sekund, eller att använda IT-kommissionens definition av bredband och sätta sin ambition utifrån 2 MB per sekund.