Webbprofil (Hela kapitlet)
Ett verktyg för att värna varumärket och att få god design, användbarhet och tillgänglighet är webbprofilen.
Från grafisk profil…
Den grafiska profilen är sedan länge ett standardverktyg för alla som sysslar med kommunikation. Den syftar till att etablera ett gemensamt grundutseende för all kommunikation som en organisation producerar, så att människor mer eller mindre undermedvetet känner igen den. Genom detta kan de olika möten en människa har med organisationen samverka med varandra och börja bygga upp ett intryck av avsändaren – ett varumärke.
För att åstadkomma detta reglerar den grafiska profilen grunddragen i utseendet – hur logotypen ser ut, vilka färger som skall användas liksom vilka typsnitt. Ibland även mer detaljer som hur en sida läggs upp, hur man använder luft och vilka symboler som är tillåtna.
Regleringen görs inte för att man i den grafiska profilen har hittat det absolut snyggaste eller häftigaste utseendet, utan för att om varje formgivare lämnas att själv bestämma kan visserligen delarna bli väldigt vackra – men risken är stor att helheten se ut som en loppmarknad.
Webben har snabbt blivit en viktig del av kommunikationen, och det är en självklarhet att webben också måste följa den grafiska profilen. Det intryck som förmedlas skall vara samma som det som förmedlas genom trycksaker. Denna tanke har dock stött på praktiska problem. Många grafiska profiler är nämligen gjorda enbart för trycksaker, utan någon tanke på webbens behov.
Med en mild överdrift kan man säga att grafiska profiler ofta görs av människor som älskar den precision och kontroll och de vackra typsnitt som går att få när man jobbar med trycksaker, och som har svårt att känna sig hemma i webbens på samma gång både mer begränsade och mer uttrycksfulla medium. Denna valhänthet med webben har tyvärr ofta fått till följd att man låtsas som att webben inte finns och bara anger att den skall följa den trycksaksinspirerade grafiska profilen, utan att ta någon hänsyn till dess speciella förutsättningar och begränsningar.
…till webbprofil
Ett annat problem med de grafiska profilerna är att de är just – grafiska. Medan det intryck en trycksak gör nästan enbart kommer ur utseendet, är webben ett medium där många andra dimensioner är avgörande för upplevelsen, till exempel hur lätt det är att hitta och att använda det man hittat. Det är sällsynt att se en grafisk profil som tar upp sådant.
Det är därför nödvändigt att tänka bredare och utveckla den grafiska profilen till en webbprofil .
Den grafiska designen – hur det skall se ut – är naturligtvis en del av en sådan webbprofil. Men det är också informationsdesignen – hur man hittar på webbplatsen – och interaktionsdesignen – hur man använder det man hittat.
Motivet för att ha en webbprofil är detsamma som för den grafiska profilen: utan styrning kan de olika delarna av webbplatsen bli alldeles utmärkta – men helheten ändå se ut som något katten snickrat ihop. Det behövs enhetlighet, så att hela webbplatsen talar samma språk och så att det användaren lärt sig på ett ställe blir till nytta för henne när hon kommer till nästa.
Användbarhetsboken är ett skelett till en webbprofil. Den kan användas rakt av som den är – men den saknar en viktig del: personligheten. Det som skiljer er från andra.
Främst märks detta i när det handlar om utseendet. Boken tar upp grundläggande saker att tänka på, men måste kompletteras med mycket av det man brukar hitta i en grafisk profil – logotypen och hur den skall behandlas, vilka färger och typsnitt som används, etc.
När det gäller de andra delarna märks detta inte lika mycket. Det har att göra med att navigation och funktion är saker som man mest lägger märke till om de inte fungerar bra. Är de rätt gjorda, träder de i bakgrunden.
Det är naturligtvis inte så att det bara finns ett rätt sätt att göra dem. Men mellan väl fungerande webbplatser skiljer sig navigation och funktion betydligt mindre än utseendet.
För att bygga en egen webbprofil utifrån boken kan man också behöva justera rådens allvarlighet. Framförallt finns det många tips som mycket väl kan bli både bör och skall, men ibland kan man även vilja göra bör till skall och tvärtom, för att passa den egna webbplatsens förutsättningar, användare och mål.
