Boken (Hela kapitlet)
- • Lärobok
-
För den som vill lära sig webb inte som teknik men som kommunikationsform kan boken dels ge en inblick i hur man arbetar på ett användarorienterat sätt, dels berätta vilka lösningar som erfarenhet och forskning visat fungerar bäst.
- • Uppslagsbok
-
När man stöter på ett problem kan den fungera som en uppslagsbok över beprövade lösningar.
- • Webbprofil
-
För att ge en webbplats där många är inblandade ett enhetligt utseende och en konsekvent navigation och funktion kan boken vara grunden för en webbprofil – webbens motsvarighet till en grafisk profil. Mer om sådana på sid 42.
- • Kravspecifikation
-
När man beställer en webbplats och vill säkerställa att den blir användarvänlig och tillgänglig kan boken vara underlag för en kravspecifikation. Mer om det nedan.
- • Förklaring av WCAG
-
Boken följer handikapptillgänglighetsstandarden WCAG – men är lättare att förstå än denna ibland ganska kryptiska standard.
- • Fördjupning av 24-timmarswebben
-
Boken följer också 24-timmarswebben (som vägleder svenska myndigheters webbar), men är betydligt utförligare.
Användbarhetsboken följer De fyra dörrarna i sitt upplägg. Se, hitta, använda, läsa och känna förtroende har varsin avdelning. Det har även tillgängligheten, även om det väsentliga av den är inarbetat i de andra delarna.
Boken lämnar också det generella och göra en djupdykning i hur användbarhet kan förverkligas på ett mer specifikt område – e-handeln.
Avslutningsvis en avdelning om teknik. Det är egentligen inte riktigt bokens ämne, men webben är ett ungt medium och det är nästan omöjligt att tala om hur man gör den användbar utan att i någon mån komma in på tekniska frågor.
Grundstrukturen är tumregler , eller med ett finare uttryck best practices - alltså de sätt som erfarenhet, forskning och eftertanke visat vara de bästa.
Man kan säga att den är vrängd ut och in i jämförelse med många andra böcker om webben. Istället för att börja med principer för att sedan gräva sig ner, tar den sin utgångspunkt i konkreta råd och förklarar sedan varför. Det är ett sätt att skriva som kommer igen även i principerna för hur man skriver för webben – börja med slutsatsen och skriv resten som en fördjupning för de läsare som vill veta mer. (Se Skriv det viktigaste först , sid 93 .)
Det finns flera olika sätt att använda denna bok på. Några exempel:
Att beställa en användbar och tillgänglig webbplats är svårt. Visst kan man skriva in ”Skall vara användbar” bland kraven, men risken är stor att den som skapar webbplatsen inte alls har samma uppfattning av vad detta innebär som man själv.
Inte heller ger det någon bra förhandlingsposition om man mot slutet av arbetet är missnöjd med webbplatsens användbarhet – det går ju alltid för utföraren att hävda att hon (i någon mening) levt upp till kravet.
Därför behövs en mer detaljerad definition av vad som krävs för att webbplatsen skall vara användbar och tillgänglig. En detaljerad kravspecifikation kan inte ersätta ett gott samarbete mellan beställare och utförare, men att man redan från början är klar över vad som förväntas gör samarbetet lättare – samtidigt som det rätar upp maktbalansen.
Användbarhetsboken kan vara ett underlag för att få med användbarhets- och tillgänglighetsaspekter i kravspecifikationen. För detta bör man göra ett urval av de råd som berör det som projektet omfattar och eventuellt anpassa styrkan hos dem, det kan finnas bör-krav som behöver skärpas eller skall-krav som kan mildras, men framförallt finns det många tips som för den aktuella webbplatsen mycket väl kan passa som krav.
Tips brukar ibland kallas för kan eller ”trevligt att ha” i specifikationer.
Beroende på hur formell kravspecifikationen är kan det också finnas anledning att fastslå hur det avgörs om ett krav är uppfyllt eller ej.
Det råder ingen brist på åsikter om hur man gör saker bäst. Inte heller har utvecklingen av nya idéer och insikter på något sätt avstannat inom webbområdet.
Användbarhetsboken är ett personligt hopplock av egna och andras erfarenheter, forskning och auktoriteter. Den är präglad av mina värderingar. Det finns ingen djupare sanning än så i den.
Om du tycker att ett råd är dumt eller felaktigt är du välkommen att kritisera det på bokens webbplats . Likaså är du välkommen att bidra med ännu bättre sätt. Vid rubrikerna finns en webbadress för dig som vill lämna synpunkter – eller vill läsa andras invändningar och utvecklingar. På webben finns också länkar till forskning, standarder och andra auktoriteter som stöder (eller ibland säger emot), liksom till webbplatser med tips, åsikter och instruktioner.
Auktoriteter
Delar av webbprofilen bygger på litet tyngre auktoriteter. Dels handikappstandarden WCAG, dels E-nämndens vägledning för 24-timmarsmyndigheter och hur deras webbplatser skall utformas.
En genomgång av WCAG och hur råden här i boken motsvarar den finns på sid 348 . Reglerna i 24-timmarswebben och vilka motsvarigheter de har finns i 24-timmarswebben , sid 443 .
Jag har valt att använda svenska termer. Det är ingen självklarhet – i många fall är de engelska begreppen mer kända än motsvarande svenska och jag skall erkänna att jag själv i början ibland hade svårt att vänja mig och tyckte det lät litet löjligt mer ramar istället för frames och kakor istället för cookies. Men jag upptäckte snabbt att det blir lättare att prata om saker och mindre skavsår när man inte har två olika språk som skall försöka samsas i samma meningar.
I huvudsak har jag följt Datatermgruppens rekommendationer.
Från en bakgrund som journalist och grafisk formgivare började jag arbeta med webben 1994. Startade året därpå Xkom , som såvitt jag vet var Sveriges första användbarhetsinriktade webbyrå.
Har varit huvuddesigner för regeringens och riksdagens webbplatser, informationsarkitekt för Sveriges Kommuner och Landsting och deltagit i ett stort antal offentliga och kommersiella webbprojekt. Skrivit webboken Underkonstruktion. Kom med idén till och skrev större delen av första versionen av 24-timmarswebben .
Arbetar nu med Helt Enkelt, en designbyrå som gör saker enklare att använda. Kan nås via .
